Lagförslaget är ett viktigt steg för regeringen och statsminister Ulf Kristersson (M). Men Sveriges framtid som medlem av försvarsalliansen ligger fortsatt i händerna på de länder som inte godkänt Sverige, i synnerhet Turkiet. Därmed är de återupptagna samtalen mellan Sverige, Finland och Turkiet i veckan en lika viktig pusselbit i den fortsatta Nato-processen.

I sak innebär propositionen att riksdagen säger ja till de 14 artiklarna i Nordatlantiska fördraget. Viktigast är som bekant artikel fem som innebär att Sverige har en skyldighet att se ett väpnat angrepp på ett annat medlemsland som ett angrepp på Sverige. Men det medför inte att svenska väpnade styrkor automatiskt skickas till det angripna landet. Det är ett nationellt beslut att avgöra vilket stöd Sverige skulle skicka och beslutet kommer även i fortsättningen att kräva riksdagens godkännande.

Hand i hand med Finland

Den stora förändringen handlar i stället om att regeringen får mandat att fatta beslut om att ta emot militärt stöd från försvarsalliansen vid krig, krigsfara eller för att förhindra kränkningar av svenskt territorium. Redan i befintlig lagstiftning kan regeringen fatta ett sådant beslut när det gäller stöd från ett EU-eller Nato-land, men inte från organisationen Nato.

Att gå hand i hand med Finland har varit en ledstjärna under hela Nato-processen. Det var ett viktigt skäl till Socialdemokraternas snabba omsvängning i våras och det är ett tungt vägande skäl till att lagförslaget kommer nu.

Från början var tanken att respektive parlament skulle fatta de nödvändiga riksdagsbesluten först efter det att alla Nato-länder godkänt de två nya medlemmarna. Men lika lite som de svenska Socialdemokraterna ville ha Nato-frågan i valrörelsen vill de folkvalda i Finland ha den i sin. Att Turkiet har signalerat att de kan komma att godkänna Finland före Sverige bidrog också till att man i Finland ville ha all formalia klar så snart som möjligt.

Och när Finland valde att vända på processen gjorde den svenska regeringen detsamma. Enligt plan ska riksdagen rösta om lagförslaget den 22 mars och det är knappast en vild gissning att president Sauli Niinistö skriver under lagförslaget i anslutning till det, vilket är den sista steget i den finländska processen.

V och MP röstar nej

Regeringen konstaterar i lagförslaget att ett svensk Natomedlemskap skulle bidra till fred och säkerhet i hela den euroatlantiska regionen. En liknande slutsats fanns i den säkerhetspolitiska rapport som togs fram de åtta riksdagspartierna i våras.

Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver inte under på den analysen. Deras 42 ledamöter kommer att rösta nej.

För Socialdemokraterna har skrivningen om kärnvapen varit avgörande och formuleringen blev den väntade. Regeringen slår fast att den ser “lika lite som övriga nordiska länder, att det finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”.

Dagens lagförslag ska alltså ses som ett steg på vägen mot svenskt Nato-medlemskap. När riksdagen ger grönt ljus så har regeringen rätt att besluta om en svensk anslutning till Nato-fördraget och ta det sista steget för att Sverige ska bli Nato-medlem.