Den 31 oktober ska industrin ha fått ett nytt avtal. Där kommer man överens om det så kallade märket, hur stora löneökningar det blir under de kommande åren. Det märket sätter sedan nivån för hur stora löneökningar det kan bli i andra branscher.
Coronapandemin har dock gjort att situationen är annorlunda mot hur det brukar vara. I våras avbröts avtalsrörelsen och avtalen förlängdes till sista oktober. Och bilden av hur det går för ekonomin skiljer sig rejält mellan fack och arbetsgivare.
– Det är helt andra förutsättningar. Det är inte bara en pandemi vi pratar om, vi befinner oss i en verklig, rejäl och djup lågkonjunktur, säger Per Widolf, förhandlingschef för Industriarbetsgivarna.
– Det ser olika ut i olika branscher, men när det gäller industriproduktionen är den ju uppe i samma nivå igen som i februari. Vi ser att det finns goda förutsättningar för att ha råd med reallöneökningar, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.
Vill ha ett avtal som kan bli norm
Medlarnas bud i industriavtalet är löneökningar på 4,5 procent under 29 månader. Arbetsgivarna har sagt ja till budet. Man säger sig vilja ha ett långt avtal som kan fungera som norm för hela arbetsmarknaden. Arbetsgivarna pekar bland annat på att vissa branscher och företag går mycket dåligt under pandemin, medan andra inte gör det, och att man därför ska vara försiktig med hur man sätter märket.
– Dels har vi ju företag som gått ganska opåverkade genom corona, men sedan har vi ju ett betydande antal företag som är starkt påverkade och har en liten betalningsförmåga, säger Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Facken i industrin, med IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer i spetsen, har sagt nej till budet.
– Det är oacceptabelt lågt och ska det kunna bli ett avtal så krävs det väsentligt högre nivåer, säger Unionens ordförande Martin Linder.
”Tufft men viktigt”
Facken vill bland annat ha 3 procents löneökning under 12 månader, fortsatt arbetstidsförkortning, insatser mot skador på arbetsplatsen och en låglönesatsning.
– Det är klart att det kommer bli tufft att träffa avtal som är normerande, men det är också viktigt att göra det. Alla ska få en reallöneökning, även de som inte har marknadskrafter eller folkopinionen i ryggen, säger Marie Nilsson.