Riksdagen beslutade 20 juni om ett undantag i kameraövervakningslagen, som innebär att privatpersoner och företag kan filma med drönare utan tillstånd från länsstyrelsen från 1 augusti. Myndigheter måste dock fortsatt ha tillstånd.
I höstas kom slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att en drönare med kamera är en övervakningskamera och därmed måste ha tillstånd. Men i våras kom regeringen med en lagrådsremiss som föreslog att drönare inte ska omfattas av kameraövervakningslagen och nu ska alltså lagen ändras så att drönare kan filma utan tillstånd.
Filmare måste bedöma själva
De som filmar med drönare ska nu själva göra en bedöming av om filmningen kan vara kränkande enligt PUL. I så fall måste de avstå från att filma.
– För oss innebär det här att tillsynen över filming med drönare flyttas från länsstyrelserna till oss. Vi kommer att ha ansvaret för att lagen följs, säger Martin Hemberg, jurist på Datainspektionen.
Han förklarar att personuppgiftslagen, PUL, fungerar så att det inte finns några tillståndskrav, men man har själv skyldighet att se till att man följer lagen om man hanterar personuppgifter.
Undvika att filma människor
Alla som filmar med drönare kanske inte känner till innehållet i PUL – hur ska de agera för att vara säkra på att göra rätt?
– Om till exempel ett företag vill filma med drönare för att kontrollera något, så är det bästa att helt undvika att få med personer i bild. Så länge man inte får med människor, eller andra personuppgifter som kan härledas till personer, är det fritt fram enligt PUL, säger Martin Hemberg.
Den som känner sig osäker på vad som är tillåtet och inte enligt PUL kan hitta en hel del information på Datainspektions hemsida. Det går också att ringa eller mejla till Datainspektionen.
Skillnad på att filma och att sprida
Är det olika regler som gäller om man enbart filmar, eller om man också sprider materialet i till exempel sociala medier?
– Ja det är skillnad utifrån lagen. Det som är okej att filma kanske inte är okej att sprida. Det är två olika bedömningar. Om du har filmat någon i en känslig situation och inte sparar materialet, är det sannolikt mindre integritetskränkande än om du sprider det. Det bedöms från fall till fall, säger Martin Hemberg till SVT Nyheter.
Kan anmäla till Datainspektionen
Om en person anser att den har fått sin integritet kränkt genom drönarfilmning – vad kan man då göra för att få upprättelse?
– Man lämnar in klagomål till oss på Datainspektionen, med en beskrivning av situationen och varför man känner sig kränkt. Vi tar ställning till om vi ska agera och inleda tillsyn av den som filmat. Om det har varit en kränkande filmning är det vanliga att vi förelägger dem att upphöra med att filma och vi kan förena det med vite om det behövs. I värsta fall kan det handla om ofredande – det finns även en lag om kränkande fotografering. Då är det ett brott och ska polisanmälas, säger Martin Hemberg.
LÄS MER: Polisen får använda störsändare för att stoppa drönare
Nya lagar kommer i maj 2018
Han påpekar också att de nya regler som införs 1 augusti endast kommer att gälla fram till 25 maj 2018 – alltså mindre än ett år.
– Då kommer en helt ny kameraövervakningslag. Både den och PUL ska upphävas och ersättas av en ny kamerabevakningslag och en lag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Vi har påpekat att det är lite olyckligt att de regler som införs nu ska gälla under så kort tid, det kan uppfattas som lite förvirrande. Men det är politiska beslut från regering och riksdag, säger Martin Hemberg.
Exakt vad de nya lagarna från 25 maj 2018 ska innehålla går inte att svara på än, säger han, dels för att det är en komplex och omfattande lagstiftning, dels för att det ännu bara handlar om förslag:
”Blir en del stora förändringar”
– I vissa avseenden blir lagen hårdare, i andra blir den lättare. Mycket från PUL blir detsamma, men det blir också en del stora förändringar, säger Martin Hemberg.
När det gäller filmning med drönare kommer privatpersoner och företag – enligt förslaget – inte att behöva tillstånd, säger han, men tillägger att det också ska tillkomma en del nya regler, till exempel om informationsplikt.
– Det ska inte bara bli fritt fram. Men det är som sagt bara ett förslag, ganska omdebatterat. Det är svåra och invecklade frågor.
Övervakningskameror utan tillstånd
En skillnad mot i dag blir att vanliga övervakningskameror föreslås kunna sättas upp utan tillstånd.
– I dag behöver exempelvis företag tillstånd för att sätta upp sådana, men det ska inte komma att behövas för de flesta företag enligt dataskyddsförordningen. Det blir till stora delar en anpassning till EU-regler och vi har ganska litet spelrum. För de svenska utredarna är det en stor utmaning att analysera vad vi i Sverige kan ha för regler utifrån EU:s dataskyddsförordning, säger Martin Hemberg.
Drönarförbud vid flygplatser
Det är också vanligt att drönare orsakar problem för flyget, men de frågorna hanteras inte av Datainspektionen utan av Transportstyrelsen, eftersom det inte handlar om integritet utan om flygsäkerhet. Flygplatser har kontrollzoner där flygning med drönare är förbjudet. Känner man sig osäker på vad som gäller, ska man ringa flygledningen på respektive flygplats.