Upp till 50 procent ätbar och hälsosam mat slösas bort varje år i EU:s hushåll, stormarknader och restauranger.

Det betyder att 179 kilo mat slängs per person och år. Samtidigt lever 79 miljoner EU-medborgare under fattigdomsgränsen och 16 miljoner är beroende av livsmedelsbistånd från välgörande institutioner.

Är maten ok – ät

Problemet med matsvinn beror bland annat på att så många av oss slaviskt följer datummärkningen och slänger livsmedel – trots att maten fortfarande är ätbar och hälsosam. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020, enligt en studie som publicerats av EU-kommissionen.

-Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert utan till vilket datum livsmedlet förväntas hålla sin kvalitet som smak, färg och konsistens. Lita på dina sinnen och våga titta, lukta och smaka, säger miljöstrategen Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket.

För att försöka komma åt problemet ska EU-parlamentet i dag rösta om en ny resolution där målet är att matsvinnet ska halveras till år 2025. Målet ska nås bland annat genom kampanjer, matutbildningar, bättre förpackningar och en ny typ av bäst före-märkning på livsmedel.

Spara 5.000 kronor

Matsvinnet som sker både hos dig som konsument och i handeln är dock inte bara ett miljöproblem, det är även ett stort ekonomiskt problem.

-Ett medelhushåll kan spara runt 5.000 kronor på ett år om man minskar sitt matsvinn. Det betyder motsvarar en hel månads inköp av livsmedel, säger miljöstrategen Anna-Karin Johansson.

Nya siffror från Naturvårdsverket visar att 674.000 ton slängs från de svenska hushållen varje år. Två tredjedelar är så kallad oundvikligt avfall, men en tredjedel är helt och hållet matsvinn.

700.000 bilars årsutsläpp

Det onödiga matavfallet enbart hos hushållen motsvarar omkring 25 kilo per person i Sverige. En siffra som är betydligt lägre jämfört med tidigare uppskattningar, men likväl kostsam för miljö och ekonomi.

-All matproduktion har en miljöpåverkan, men om du kastar maten så har den skett helt i onödan. Ju senare i livsmedelskedjan man kastar maten, desto större miljöpåverkan har livsmedlet hunnit få.

Det svenska matsvinnet från hushåll, restauranger och storkök motsvarar ett utsläpp på nästan två miljoner ton växthusgaser vilket är lika mycket som utsläppen under ett år från 700.000 bilar.

Svårt att nå nollvision

Svenska naturvårdsverket ska under våren gå ut med nya instruktioner till restauranger om hur de ska minska matsvinnet. På Lantbrukarnas Riksförbund kan du som konsument få klimatsmarta tips på hur du ska agera för att minska påverkan på miljön.

Är det möjligt att inte ha något matsvinn alls?

-Att komma ner på noll är kanske inte troligt, men det går helt klart att göra mycket mer än vad vi gör i dag. Mycket av matsvinnet beror troligtvis på okunskap och en viktig del är att öka medvetenheten hos konsumenterna, avslutar miljöstrategen Anna-Karin Johansson.

Olle Gunn

olle.gunn@svt.se