STÄLL DIN FRÅGA TILL CHEFSEKONOMEN
Cicun • Tycker du att det är dålig tid att köpa hus?
Erfarenheten visar att det är mycket svårt att tajma ett bostadsköp. Man kanske byter arbete, ska studera, får barn eller skiljer sig. Om du har ett fungerande boende idag och av något skäl inte måste köpa nu och dessutom tror att bostadspriserna kommer att falla kraftigt kan det ändå kanske vara en bra ide´att avvakta lite.
Johan • När inflationen åter är nere på 2 procent, var kan man tänka sig att reporäntan hamnar då? Vi kan väl inte räkna med 0-ränta som det normala i fortsättningen?
Om vi utgår från en realränta på noll procent (där många bedömare tror att den ligger ungefär), lägger på en inflation på 2 procent och en räntemarginal på 1-1,5 procent, skulle det ge en rörlig bostadsränta i intervallet 3-3,5 procent.
Arman • Hej Robert, Riksbankens prognos är en styrränta på 2 procent i början av 2023.
1. Hur tror du att bankernas rörliga räntor kommer att se ut då?
2. Ser du något positivt i detta? Ökar exempelvis konkurrensen mellan bankerna?
Det bör i så fall ge en rörlig bostadsränta på mellan 3 och 3,5 procent. Och ja, jag tror att konkurrensen om kunderna kommer att tillta i takt med räntehöjningarna vilket kommer att pressa bankernas marginaler. Det talar nog för en ränta närmare 3 än 3,5 procent.
Björn • Vad ligger den genomsnittliga bolåneräntan på historiskt? Tror många ser framför sig två procent, men jag gissar den ligger på över fem till sex procent.
Jag tänker att det inte ger någon bra vägledning för räntan de kommande åren eftersom vi haft olika stabiliseringspolitiska regimer bakåt i tiden. Dessutom har den så kallade realräntan fallit kraftigt under de sista årtiondena (och faktiskt ända från 1300-talet visar forskning). Med det sagt tror jag ändå man bör räkna med en rörlig nominell ränta på runt 3-4 procent framöver.
Nils • Hur stor är inflationen om man bortser från drivmedelspriser och energipriser, i korthet om man räknar bort de effekter som kriget i Ukraina medför? Är det realistiskt att tro att den inhemska räntan får effekt på den typen av globala varuflöden?
Det är mycket svårt att svara på exakt hur stor effekten är av kriget i Ukraina. Den så kallade underliggande inflationen då man rensat bort energipriserna mätt med måttet KPIF-XE var i maj 5,4 procent. Det är ungefär 2 procent mindre än då energipriserna inkluderas. Penningpolitiken kan inte göra något åt de globala priserna på varor men i övrigt bidra till att dämpa följdverkningar på den inhemska inflationen.
Johan • Hur mycket högre än styrräntan brukar den rörliga boräntan ligga?
En tumregel som använts de senaste åren är 1 1/2 procent över styrräntan. Marginalen har dock sjunkit lite de senaste veckorna. I takt med att räntorna fortsätter uppåt är det troligt att bolånetagarna blir mer om sig och kring sig med räntorna och letar efter den lägsta räntan. Det bör pressa ner bankernas räntemarginaler.
Ingemar Johansson • Blir det prisras på villor och bostadsrätter nu? Vilken del av fastighetsbeståndet är mest sårbart?
Om bostadsräntorna går upp så mycket som många nu tror måste man nog räkna med en betydande prisnedgång på bostäder. Ränteprognoserna spretar dock mycket. Utifrån de olika ränteprognoserna kan bostadspriserna falla med mellan 10 och 20 procent. Riksbankens bedömning var idag "uppåt 10 procent".
Magnus • Hej, jag är sen på tåget när det gäller att binda bolånen och har endast rörliga lån. Är det för sent nu?
Det är svårt att ge ett generellt råd om räntebindning som passar alla. Det beror lite på hur ens ekonomi ser ut och vilka marginaler man har och om man ligger vaken på natten och oroar sig för att räntorna kan komma att gå upp väldigt mycket. Gör man det senare kan det kanske ändå vara en bra ide´att binda en del av sitt lån, oavsett om det sen med facit i hand visade sig vara det mest optimala. Skulle vi gå in en lågkonjunktur är det dock inte säkert att räntorna går upp så mycket.