Splittring om barnkonventionen

Publicerad

Flera tunga remissinstanser är kritiska till förslaget att göra Barnkonventionen till svensk lag. Kammarrätten i Stockholm varnar för att föräldrars bestämmanderätt över barn riskerar att försvagas. Barnombudsmannen ser däremot förändringen som historisk.

Förutom barnombudsmannen tillstyrker även Bris, Amnesty och diskrimineringsombudsmannen förslaget att inkorporera Barnkonventionen i svensk lag. Men flera tunga juridiska instanser avstyrker förslaget.

– Jag tycker inte att det här är ett bra förslag, jag tycker att barnkonventionen är för otydlig för att vara en bra lag, säger justitieombudsmannen Stefan Holgersson till Sveriges Radio.

– Ingen vet ju riktigt gränserna för när konventionen kan vara tillämplig och det är det som är problemet, säger han.

För vag

Kammarrätten i Stockholm avstyrker också förslaget. Skälen till det är flera. Ett är att konventionen innehåller för många vaga formuleringar och saknar den precision som svensk lagstiftning innehåller och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning. Samma kritik har hovrätten över Skåne och Bleking, som också avstyrker förslaget.

Kammarrätten ifrågasätter också utgångspunkten för att göra konventionen till lag. ”Vilka brister har identifierats och av vem?” frågan rätten i sitt remissvar. Sverige har redan en omfattande barnrättslig lagstiftning och det finns inget att vinna på att ge konventionen status som nationell lag, anser Kammarrätten.

Principen om att barns rätt ska sättas i främsta rummet riskerar att krocka med andra intressen, som till exempel reglerad invandring. Kammarrätten påpekar också att konventionen talar om rättsligt skydd för barnet ”såväl före som efter födseln”. Man saknar också en analys av risken för att vårdnadshavares bestämmanderätt för barn försvagas i svensk rätt.

Historisk milstolpe

Migrationsverket påpekar i sitt remissvar att ”förslaget kan få flera konsekvenser för minderåriga sökanden som motverkar intentionen med förslaget, framför allt ur ett rättssäkerhetsperspektiv”. Verket konstaterar att utredningen ”förenklar de intressekonflikter som kan uppkomma vid tillämpningen av konventionen och andra intressen i relevant lagstiftning, till exempel intresset av att upprätthålla reglerad invandring”.

Tanken med att göra barnkonventionen till lag är att stärka barns rättigheter. Konventionen skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg för myndigheter och domstolar. Enligt barnombudsmannen är förslaget ”en historisk milstolpe i arbetet för att förverkliga barnets rättigheter”. Myndigheten tillstyrker samtliga förslag i utredningen.

Senast den 15 oktober ska remissinstanserna lämna in sina yttranden till Socialdepartementet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.