17 kommuner har särskilt granskats i Sveriges Stadsmissioners nya rapport och flera brister konstateras. Samtidigt påpekar organisationen att ett av de största problemen är det faktum att det saknas en nationell sammanhållen politik mot hemlöshet.

”I stället finns en from förhoppning att landets 290 kommuner. utan vägledning eller stöd, ska lösa allt själva”, skriver Åsa Paborn, talesperson hemlöshet och Jonas Wihlstrand, generalsekreterare.

De välkomnar att regeringen och riksdagspartierna lagt förslag för att motverka hemlöshet och att regeringen vill se en nationell strategi. Men den övegripande bilden när 17 kommuner granskats är att arbetet är spretigt och insatserna inte tillräckliga för att motverka den strukturella hemlösheten.

– Den bistra verkligheten är att det är helt avgörande vilken kommun du lever i för att få rätt stöd. Så ska det inte vara i Sverige. Möjligheten att få stöd ska vara likvärdig. För att kommunerna framgångsrikt ska kunna motverka hemlöshet krävs att politiken agerar nu, konstaterar Åsa Paborn, direktor Stockholms Stadsmission och talesperson för Sveriges Stadsmissioner i hemlöshetsfrågor.

Minst 33 000 hemlösa

Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2017 lever minst 33 000 personer i Sverige i hemlöshet, det är fler än vid mätningen 2011 men färre kommuner har svarat på enkäten och Stadsmissionen befarar att det finns ett mörkertal. Papperslösa och EU-medborgare räknas inte in i den statistiken. Alla kommuner mäter inte själva hemlöshet och metoderna för hur det görs skiljer sig åt. Både Malmö och Stockholm stad såg dock en minskning av människor i hemlöshet under 2020.

Metoden ”Bostad först” pekas ut som framgångsrik, men används inte fullt ut i alla kommuner.