Skolkommissionen lade på måndagen fram sitt delbetänkande ”Samling för skolan – nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet”.

Delbetänkandet bygger till på stor del på den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen fick för ungefär ett år sedan, där det konstateras att undervisningen inte står tillräckligt mycket i fokus, det statliga stödet svagt och resursfördelningen brister.

Skolkommissionen pekar på flera utmaningar: långvarig kunskapsförsämring, bristande likvärdighet där familjebakgrundens betydelse är stor och skolsegregationen ökar, akut lärarbrist och många nyanlända elever.

Nationella mål

I delbetänkandet presenteras flera nationella målsättningar, något som redan finns i många andra länder.

– Kunskapsresultaten ska förbättras i alla målgrupper, både i högpresterande och lågpresterande grupper. Läsförståelse i Pisa ska vara en indikator på hur väl målen nås, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström vid måndagens presskonferens.

Kommissionen föreslår att ett flertal mål med etappsteg införs, för att successivt höja kvaliteten i skolan och skolresultaten. Syftet är att se om skolan utvecklas i rätt riktning.

Öka styrningen

Skolkommissionen anser också att staten bör öka sin styrning av skolornas finansiering och att staten måste bli mer aktiv i sitt stöd på regional nivå.

Den vill även att möjligheterna för lärare att fortbilda sig och utvecklas under hela yrkeslivet ska stärkas. Bland annat ska lärare kunna klättra flera pinnhål på karriärstegen, i stället för det enda steg till förstelärare som finns i dag.

Skolkommissionen bedömer, precis som Friskolekommittén, att friskolorna och valfriheten är här för att stanna. Men för att bryta skolsegregationen överväger kommissionen att föreslå obligatoriskt skolval. Man överväger också en bestämmelse om att skolornas huvudmän och rektorer ska verka för en så bred social sammansättning av elever som möjligt.

– Vi vill se ett system där nyanlända invandrare fördelas jämnare mellan skolor, säger Anna Ekström.

De nationella målen är uppsatta på en tioårsperiod.

Starkare ansvarskultur

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) menar att det behövs en starkare ansvarskultur och tydligare ansvarsfördelning inom skolan. Han håller med om att det behövs en ökad statlig styrning.

– Var du bor, vilken skola du går på ska inte avgöra vilken framtid du kan få. Staten har ansvar för att säkerställa att vi har en bra utbildning över hela landet. Det är grunden för det arbete vi har framför oss, sade han vid presskonferensen.