Lagrådet ger regeringen grönt ljus att gå vidare med två lagförslag. Det ena handlar om att kommunala skolor ska få en högre skolpeng per elev än friskolor, och det andra innebär att kötid ska slopas som urvalskriterium när man söker ansöker om plats på en skola.
– Vi ska inte slarva med hur pengar används i skolor och i kommuner, och vi ska också ha ett skolval som ger lika möjligheter för alla att vara delaktiga i ett aktivt skolval, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).
Saknar stöd i riksdagen
Men förslagen som skolministern väljer att gå vidare med saknar det stöd i riksdagen som krävs för att lagändringarna ska kunna bli verklighet.
– Det handlar väldigt mycket om att vinna politiska opinionspoäng. Att man vill hissa upp en fråga och klargöra var man står. Kunna gå till val och visa väljarna att det här har vi föreslagit men riksdagen har sagt nej, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Att lägga fram förslag som man på förhand vet saknar stöd i riksdagen är historiskt sett mycket ovanligt enligt Tommy Möller. Men i takt med att det parlamentariska läget har förändrats i Sverige och regeringarna blivit allt svagare, har det börjat användas som ett sätt att positionera sig politiskt.
– I ena vågskålen ligger naturligtvis möjligheten att få uppmärksamhet kring en fråga även om man förlorar i riksdagen. I den andra vågskålen finns risken att man blir betraktad som en svag regering, säger han.
Oppositionen vill förhandla
I frågan om hur tidigt det ska vara tillåtet att ställa sitt barn i kö till en skola har allt fler partier börjat öppna för en förändring. Både Liberalerna och Centerpartiet vill korta kötiden, och menar att det är synd att regeringen inte har velat samarbeta i frågan.
– Det hade varit väldigt lätt för regeringen att föra samtal med partierna och så kunde man hitta en bra lösning som gör det här systemet med köer till skolor mer restriktivt. Då hade man fått igenom förslaget, säger Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson för Liberalerna.
Men enligt skolministern är en kompromiss där man kortar tiden som är tillåtet att stå i kö, istället för att helt ta bort kötid som urvalskriterium, inte aktuellt.
– Om vi går från ett väldigt orättvist system till ett lite mindre orättvist system…det förstår inte jag, säger Lina Axelsson Kihlblom (S).