Stefan Löfven var sist ut att svara på frågor i Konstitutionsutskottet (KU), efter att en rad ministrar och statsekreterare frågats ut sedan i januari.

– Jag står fast vid att det här var ett haveri och att jag borde haft informationen redan i februari 2016. I det här fallet har regeringskansliet informationsöverföring inte fungerat tillfredsställande, säger han.

Statsministern informerades först i januari 2017, trots att informationen länge funnits på flera håll i regeringskansliet, bland annat hos justitiedepartementet.

Åtgärder har vidtagits

KU:s ordförande, moderaten Andreas Norlén, frågade under utfrågningen hur Löfven kunde vara den siste att få veta.

– Den interna informationsöverföringen fungerar väl i de flesta fall, men i detta fall borde det ha hanterats bättre, sade han.

Statsministern sade vidare att han agerat för att försäkra sig om att informationsspridningen i regeringskansliet ska fungera i framtiden. Uppgifter om hur den fungerar i detalj är hemliga och kommer att tas upp i en sluten utfrågning senare i dag.

På frågan om vad allmänheten har rätt till att veta och inte svarar Stefan Löfven:

– Det går inte att berätta alla detaljer om vad som har förevarit och exakt hur riskerna har sett ut. Det ska man inte berätta för allmänheten för det har med rikets säkerhet att göra. Det är uppgifter som ska vara hemliga och inte publika, säger han.

KU-utlåtande väntar

Utfrågningen i Konstitutionsutskottet grundar sig på att den förra generaldirektören Maria Ågren flera gånger under 2015 beslutade att avsteg skulle göras från lagar som skyddar känsliga uppgifter.

Det hela skedde i samband med att myndigheten lade ut it-driften på entreprenad och anlitade icke säkerhetsprövade it-experter hos IBM i bland annat Serbien.

Efter dagens utfrågning kommer KU att kunna ta ställning och lämna ett utlåtande om hur regeringen har hanterat it-skandalen.