När mötesplanerna presenterades av statsminister Stefan Löfvens stab i början av året så var det oklart vad mötet skulle ha för roll, och om andra regeringschefer skulle vilja komma till extra toppmöte.
Svar på brexit och missnöje
Men den svenska regeringens idéer att prata om det som kallas sociala frågor har nu blivit en del av svaret på brexit och växande EU-missnöje. Britternas beslut att lämna EU och EU-kritiska partier i andra länder har tvingat fram en framtidsdiskussion om hur EU ska fungera och vad EU-samarbetet ska inriktas på.
Det finns kritik att EU mest fungerat för att rädda banker och varit bra för storföretag som verkar över gränserna. Nu vill EU genom bland annat toppmötet i Göteborg visa att unionen tar itu med sociala frågor, som hur arbetslösa ska vidareutbildas, hur familjer ska kunna kombinera barn och arbete och hur låglönedumpning ska undvikas när östeuropéer arbetar i Västeuropa.
Juncker lovade ”socialt Europa”
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker valdes med stöd av de europeiska socialdemokraterna, och kristdemokraten Juncker fick i utbyte i EU-parlamentet lova att ”sociala frågor” skulle bli viktigare inom EU. Juncker vill nu att en ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet ska skapas, men han har inte preciserat vad en sådan myndighet skulle få för makt och befogenheter.
Sen Emmanuel Macron valdes till ny president i Frankrike i somras har han lagt fram stora reformplaner. Han vill ha en gemensam finansminister för euro-länderna och handelspolitiken ska vid behov skydda europeiska företag. Macron var pådrivande under hösten för nya EU-reglerna när östeuropéer arbetar i Västeuropa, och det ska minska risken för lönedumpning säger han. Macron vill införa tydliga regler om lagstadgade minimilöner i alla EU-länder.
Löfvens dilemma
Här finns Löfvens dilemma. För att ordna toppmötet i Göteborg har han lierat sig med EU-kommissionen och Emmanuel Macron. Löfven säger att det handlar om att ”lyfta frågorna” och att enas om allmänna målsättningar, men varje medlemsland ska sen kunna besluta hur och exakt vad som ska göras.
Macron vill ha mer av EU-regleringar – medan Löfven vill att varje land fortsätter att bestämma på egen hand över arbetsmarknads- och socialpolitik.
Göteborgsmötet ska anta en proklamation med 20 principer i en ”social pelare”. Frågan blir om det stannar vid fina principer och målsättningar som det är upp till varje land att genomföra, eller om det blir början till att mer ska beslutas på EU-nivå i en del av dessa frågor.