– Det kan vara svårt för den som är drabbad av ätstörningar att få hjälp. Det är ännu svårare för den personens föräldrar att få hjälp och är man syskon eller vän hamnar man ännu längre bort från hjälpen. Man kommer i tredje hand, säger Hanna Kihlander, pressansvarig på Frisk och fri, riksföreningen mot ätstörningar.

Frisk och fri brukar inte se ätstörningar som ett beroendeproblem, utan som en psykisk sjukdom, men Hanna Kihlander håller med om att ätstörningar kan innebära medberoendeproblematik.

– Det finns ju mycket skam och skuld när det gäller ätstörningar, precis som med alkoholism och spelmissbruk.

”Kan ha bättre relation med kusin än mamma”

Anna, vars syster i långa perioder varit svårt sjuk i anorexi, upplevde att hon och hennes övriga syskon aldrig fick det stöd de behövde. Stödet riktade sig främst till hennes sjuka syster och deras föräldrar.  

Frisk och fri vill som stödförening se till att vara öppna för så många som möjligt. Därför finns föreningen på 19 orter i landet och vem som helst som ser sig som anhörig kan få stöd.

– Du kanske har en bättre relation med din kusin än din mamma, därför så spelar det ingen roll för oss vilken relation du har till den som är sjuk, säger Hanna Kihlander. 

Stödet till medberoende kan förbättras

Föreningen jobbar för att sjuka ska få bättre vård och att få med de närstående är en del i arbetet. Hanna Kihlander tycker att vården till sjuka har blivit bättre, men inte stöd till de närstående. Hon tycker att de har bra samarbete med vissa vårdenheter, men relationen kan bli bättre på andra håll. Hon påpekar också att trots att föreningen kanske inte finns på alla orter kan de erbjuda stöd i telefon eller chatt.

– Vi får hjälpas åt och göra det vi bästa vi kan. Vi skulle önska att vi kunde ha ekonomi för att erbjuda ännu fler närstående stöd.

På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tycker Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa att situationen för anhöriga förbättrats de senaste tio åren.

– Men det är fortfarande mest föräldrar som får stöd. Det är på få platser som man tänker på kompisar och andra som kan vara medberoende.

Olika mycket stöd i olika delar i landet

Eftersom syskon eller andra i hemmet inte syns på inledande möten är det lätt att de glöms bort menar hon.

– Om man till exempel frågar ”hur många barn det finns i hemmet” kan man få upp föräldrars ögon att det handlar om syskon till den som är sjuk också. Jag tror också att man behöver vara noggrann med att ge stöd till närstående också innefattar kompisar.

Men det stöd anhöriga till en som har ätstörningar får kan se olika ut beroende på var i landet man bor.

– Tyvärr är det väldigt ojämnt. Ibland kan det handla om att det finns specialintresserade i personalgruppen som gör att vissa får mer stöd än andra.

Men det finns olika projekt som handlar om att stärka samarbetet mellan sjukvården och frivilligorganisationer som Frisk och fri, berättar hon.

SKL jobbar för att information om ätstörningar ska nå unga. En del i det arbetet handlar om att göra existerande information bättre sökbart på nätet, eftersom det är så unga hittar information i dag.