– Huvuddelen av förgiftningsfallen, 85 procent, är medvetna självskadehandlingar. Tillgänglighet har betydelse för den typen av självskadehandlingar, säger Rolf Gedeborg, utredare vid Läkemedelsverket.

Förbudet börjar gälla den 1 november. Beslutet rör enbart vanliga tabletter som man sväljer hela, och inte exempelvis suppositorier, lösningar, munsönderfallande tabletter och brustabletter.

Trendbrott

Bakgrunden är en studie som Läkemedelsverket gjort och som visar att antalet förgiftningsfall fördubblats mellan 2000 och 2013. Ett tydligt trendbrott ses efter 2009 då paracetamol började säljas även utanför apotek. Sedan dess har antalet personer som förgiftats ökat med 40 procent – från cirka 1 100 till drygt 1 500.

Slutsatsen är att det finns ett tidsmässigt samband mellan den ökade tillgängligheten av paracetamol och antalet som blir förgiftade.

– Vi ser en tydlig ökning av antalet förgiftningsfall som huvudsakligen är självskadehandlingar, det vill säga impulshandlingar där man vet att det finns en koppling till tillgänglighet, säger Rolf Gedeborg.

Det bedöms inte som troligt att ökningen skulle bero på slumpen och inte heller på att det finns mer paracetamol i samhället totalt.

Att det i stort sett bara är receptförskriven paracetamol som har ökat i försäljning under perioden – och som alltså inte går att köpa på exempelvis bensinmackar och i snabbköpet – spelar enligt Läkemedelsverket ingen roll.

– Det är ett missförstånd att det skulle finnas en direkt koppling mellan hur mycket paracetamol som används normalt och antalet förgiftningar. Den absoluta majoriteten av den normala användningen är inget problem, och det är inte heller så att man skulle ha en ökad tendens att förgifta sig för att fler andra använder paracetamol normalt.

Tydligt trendbrott

När man följer utvecklingen över tid framträder ett mönster.

Vad har ni sett för tidsmässigt samband?

– Vi har sett att antalet förgiftningsfall minskade under perioden 2007 till 2009, och när paracetamol sedan blev tillåtet att köpa i mataffärer 2009 började förgiftningsfallen öka. Vi kunde alltså se ett tydligt trendbrott som skedde tidsmässigt 2009, säger Rolf Gedeborg.

– Vi kan inte säga med säkerhet att det finns ett direkt orsakssamband, men det finns ett tidsmässigt samband och det finns inte samband med andra trender som exempelvis den underliggande trenden med självskadebetende generellt. Vi har sett att de trenderna inte har orsakat ökningen. Det är den samlade bilden av att man vet vad det är för typ av förgiftningar, alltså självskadebeteende, framförallt bland unga kvinnor, som gör att vi vidtar den här åtgärden. Åtgärden riktar sig direkt mot den här gruppen eftersom det är den största.