-Vad gäller forskning på rökning har vi hundratusentals studier från hela världen om riskerna. För det svenska snuset finns fortfarande alltför få studier vilket gör kunskapsbasen otillräcklig, det är så mycket vi inte vet och mer forskning behövs, säger Maria Nilsson.
En av anledningarna till att få studier är gjorda och resultaten ibland är statistiskt svaga, är att det i forskningen finns vissa svårigheter – som att hitta tillräckligt många snusare som inte också rökt. Det finns också nästan enbart studier på män, eftersom få kvinnor i Sverige snusar. När det gäller rökning så visar forskningen entydigt på riskerna för skador och sjukdom.
-Det finns i stort sett ingenting som är så farligt att göra mot sig själv som att röka. Riskerna för skador och sjukdom kan visa sig i kroppens alla organsystem. En av två rökare avlider till exempel av sin rökning, berättar Maria Nilsson.
Maria Nilsson menar att det inte går att jämföra rökning och snusning, eftersom allt i jämförelse med rökning kan framstå som tämligen harmlöst. Det finns evidensbaserade sätt att sluta röka, och snusning är inte en sådan metod. Jämför du snusning med att inte använda tobak alls, då ser du klara risker med snuset.
-Snus innehåller nikotin som skapar beroende och är kärlsammandragande. Sannolikt ökar snusning risken för bland annat olika typer av cancer, högt blodtryck, diabetes typ 2 och metabolt syndrom.
Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar snus förändring av munslemhinnan och det kan uppstå permanenta skador på tandköttet. Snus påverkar hjärta och kärl eftersom blodtrycket höjs, och kärlens förmåga att vidgas minskar.
Nikotinplåster på natten kan störa sömnen, men vi behöver studier på snus och sömnstörningar, menar Maria Nilsson som säger att det kan vara svårt att avgöra om en person vaknar av att ha snus i munnen – och alltså väcks av nikotinet – eller om personen vaknar av nikotinsuget. Men hon vill verkligen peppa den som vill sluta med tobak.
-Den som slutat röka har verkligen lyckats med något väldigt viktigt! Men det finns också stora hälsovinster för den som slutar med tobak helt, och det finns hjälp att få, säger Maria Nilsson.
Källor:
-Folkehelseinstituttet. Helserisiko ved snusbruk. Oslo: Folkehelseinstituttet; Rapport 2019.
-Folkhälsomyndigheten (https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/tobak-och-liknande-produkter/snusbruk-och-halsorisker/)
-Holm Ivarsson B, Hjalmarson A, Pantzar M. (2020). Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning (2 uppl.) Studentlitteratur.
DU SOM VILL SLUTA SNUSA
https://www.1177.se/liv--halsa/tobak-och-alkohol/hjalp-att-sluta-snusa/
DU SOM VILL SLUTA RÖKA
https://www.1177.se/liv--halsa/tobak-och-alkohol/hjalp-att-sluta-roka/
FAKTARUTA
Sannolikt ökar snusning risken för:
- Cancer i bukspottskörteln och matstrupen (studier på män)
- Högt blodtryck (studier på män)
- Att dö vid en hjärtinfarkt eller stroke
- Diabetes typ 2 vid snusning av mer än 5 dosor per vecka (studier på män)
- Metabolt syndrom (studier på män)
- Tidig förlossning hos gravida kvinnor
Det finns också indikation på att snus ökar risken för:
- Cancer i magsäcken och ändtarmen (studier på män)
- Att dö efter en cancerdiagnos (studier på män)
- Viktökning och fetma (studier på män)
- Vissa former av psykos (sk icke affektiv psykos)
- Vid graviditet: dödfött barn, kejsarsnitt, lägre födelsevikt, tillväxthämmat barn, kortvarig andningsstörning, läpp-, käk- och gomspalt.