Gun Malmquists föräldrar hade inga tillgångar när de avled. När hennes pappa dog bodde paret i Stockholm och kommunen stod för en enkel begravning. När mamman avled fanns hon på ett äldreboende i Haninge och Gun var tvungen att gå till domstol för att få ersättning för sina utlägg.

– Jag visste att barn inte ska behöva betala för sina föräldrar och därför ville jag driva det här vidare för att se vad jag har rätt till. Det kändes som att Haninge inte alls ville betala utan spelade på mitt dåliga samvete, säger hon.

Olika kommuner – olika bedömningar

Gun Malmquist fick rätt i förvaltningsrätten och Haninge kommun fick ersätta den bronsplakett för 5 000 kronor som nu pryder hennes mors grav.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan en kommun betala en värdig begravning om det inte finns pengar i dödsboet. Enligt myndigheten kan det få kosta 22 250 kronor.

Men Rapports rundringning visar att kommunernas bedömning av vad som är värdigt skiljer sig åt, vissa betalar varken för gravsten eller dödsannons.

”En gravsten ska ingå”

Inom begravningsbranschen ser man att frågan om vem som ska betala vad ställer till mycket extra besvär för de anhöriga.

– Det är ett problem, eftersom många anhöriga inte vet att de har rätt att få hjälp med begravningskostanden om det inte finns några pengar i dödsboet. Vi ser att kommunerna är dåliga på att informera och att de kan ha egna tolkningar av vad som är en värdig begravning, som att inte välja att betala för en gravsten. Vill man ha en gravsten ska det ingå, säger Bo Forslund, sakkunnig på Fonus.

Haninge kommun har ett avtal med en billigare begravningsbyrå, och anser inte att en värdig begravning behöver kosta mer än 10 640 kronor. I Trollhättan däremot betalar man mer än vad Socialstyrelsen rekommenderar, 24 200 kronor, men då ska gravsten betalas inom den kostnaden.