2024 blev året då det på allvar gick upp för de flesta svenskar att Sverige faktiskt kan bli utsatt för ett väpnat angrepp. ”Det kan bli krig i Sverige”, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin på rikskonferensen Folk och Försvar i januari. Uttalandet fick stort genomslag i samhällsdebatten och skapade oro i breda befolkningsgrupper.
Det försämrade säkerhetsläget, kriget i Ukraina och hotet från Ryssland utövade stark påverkan på den svenska samhällsdebatten under året.
Paradigmskifte
Efter åtskilliga turer blev Sverige den 7 mars medlem i försvarsalliansen Nato. Därmed sattes punkt för 200 år av alliansfrihet. Ett paradigmskifte för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Alliansfriheten sågs länge som den avgörande faktorn för att hålla Sverige utanför eventuella krig. Efter Rysslands angrepp på Ukraina blev slutsatsen i stället att ett Natomedlemskap är det effektivaste sättet att avskräcka en potentiell angripare.
Natomedlemskapet innebär att Sverige kan få stöd i händelse av krig, men också förpliktelser att hjälpa andra alliansmedlemmar om de angrips.
Skattesänkningar
I övrigt har den ekonomiska politiken blivit hett omdebatterad under året. Regeringen föreslog i budgeten omfattande skattesänkningar, bland annat för höginkomsttagare, något som kritiserats hårt av oppositionen.
EU-valet den 9 juni blev en kalldusch för Sverigedemokraterna, som hittills gått fram i alla val man deltagit i. Den här gången backade partiet dock.
SD-väljares bristande engagemang i EU-frågor kan vara en förklaring, avslöjandena i valrörelsen att SD använde anonyma konton på sociala medier kan vara en annan.
De anonyma kontona fick stor medial uppmärksamhet, inte minst då de också förlöjligade och kritiserade partiledare för andra partier i Tidösamarbetet. Det skapade stora spänningar mellan Tidöpartierna.
Ta plats i regeringen
Under hösten har SD försökt att reparera förtroendeskadan genom att vara mindre konfrontationsinriktat och mer pragmatiskt. Ambitionen är ju att försöka ta plats i en regering med övriga Tidöpartier efter valet 2026.
Väljarrörelserna i opinionen har under året varit begränsade. SD har tappat väljare, liksom S, medan M och MP gått framåt. Styrkeförhållandena mellan regeringsalternativen har dock bara påverkats marginellt.