Visst, finns försvarsdebattörer som tycker att regeringen borde lägga betydligt mer på det svenska försvaret, men det är ändå svårt att dra en annan slutsats än att det rör sig om kraftiga förstärkningar.
För tio år sedan var försvarsanslagen 45 miljarder kr om året. Nu har de passerat 120 miljarder för att, enligt den här propositionen, landa på 186 miljarder 2030.
Armén förstärks, luftvärnet byggs ut, marinen får nya fartyg, robotar köps in, liksom annan ammuntion och en rad andra saker.
Dessutom ska antalet värnpliktiga som kallas in bli allt fler.
Driver upp priserna
Men det finns en rad osäkerheter kring det kommande försvarsbeslutet och möjligheten att kunna fullfölja det till 2030. Upprustningen förutsätter inköp av nya vapensystem, men världens länder nu står i kö för sådana inköp. Försvarsindustrin i världen har fulltecknade orderböcker. Det driver upp priserna och skapar osäkerhet kring leveranserna.
Det kan påverka inte minst Sverige, som skänkt betydande mängder försvarsmateriel till Ukraina, t ex stridsfordon 90, och nu behöver fylla på förråden, utöver den nyanskaffning som politikerna i vörigt nu talar om.
En annan faktor som kan försena utbyggnaden av försvaret är bristen på officerare. Det är också svårt att rekrytera officerare och behålla dem i yrket. Dåliga anställningsvillkor är den kanske viktigaste förklaringen. Utan officerare går det inte att utbilda värnpliktiga.
Politisk osäkerhet
Till detta kommer ett visst mått av politisk osäkerhet. Samtliga partier står bakom huvuddragen i försvarspropositionen, men både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är kritiska till att Norrlands infanteriregemente uteblir och att regeringen inte tydligt pekar ut 12 000 värnpliktiga som mål 2032. Båda partierna vill också att regeringen ger klart besked redan nu om ett nytt stridsflygplan efter JAS Gripen.
Hur denna kritik påverkar försvarsbeslutet är för tidigt att dra några säkra slutsatser om, men SD använder gärna S som bräckjärn för att sätta press på regeringen.
Förutsättningarna för försvarsbeslutet kan också komma att ändras under perioden. Det kan handla om händelser i vår omvärld, t ex ytterligare försämringar av säkerhetsläget, eller att Natos krav på Sverige, som beslutas definitivt nästa år, förändras på ett sätt som tvingar svenska politiker att justera också det nationella försvarsbeslutet.