Koldioxid kan renas bort nästan helt istället för att släppas ut i skorstenen. Den kan sen pumpas ner i berggrunden. Det kallas koldioxidavskiljning och lagring, eller CCS. En helt nödvändig teknik för att klara klimatmålen säger FN:s klimatpanel. Det handlar om hundratals miljarder ton globalt som måste renas bort och begravas om uppvärmningen inte ska bli högre än 1.5 grad. Men i Sverige finns inga anläggningar.
– Man har kanske tyckt att CCS inte är en nödvändig lösning i Sverige. Givet de rapporter som nu kommit så kommer det här att vara en viktig del. Politikerna behöver ta till sig den här frågan och titta på vad som hindrar den här utvecklingen i Sverige, säger Maria Sunér Fleming, klimatansvarig på Svenskt näringsliv.
Ny teknik dröjer
De tio största utsläpparna i Sverige står för en femtedel av landets totala utsläpp. Men ingen av dem har fattat beslut om att bygga koldioxidrening. Det visar deras svar till SVT. För flera av industrierna handlar det om utsläpp från själva tillverkningsprocessen, som inte kan åtgärdas med att sluta använda fossila bränslen. Det gäller framför allt stål och cement. Deras utsläpp måste tas om hand genom att rena avgaserna eller genom att helt byta teknik.
Tre av företagen på topp tio-listan har med järn att göra. SSAB:s stålverk i Oxelösund och Luleå samt värmeverket i Luleå, som drivs av stålverkets restgaser. De har valt ett annat spår, koldioxidfri järnframställning med vätgas, så kallad HYBRIT-teknik. Men det ligger minst 20 år fram i tiden.
Väljer ändra vägar
Borealis kemifabrik i Stenungsund försöker minska utsläppen i stället, men det blir bara en halvering. Sämre än koldioxidlagring alltså. Kemiföretaget St1:s raffinaderi i Göteborg skulle kunna rena bort koldioxiden, men satsar på att minska utsläppen och provar istället att plantera träd i Marocko för att kompensera sina utsläpp. LKAB:s gruva i Kiruna uppger att koldioxidrening är omöjligt på grund av låga koncentrationer i rökgaserna. Därför satsar LKAB på el och biobränslen istället.
Några vill starta tester
Värmeverket Värtaverket i Stockholm, Preems två raffinaderier på västkusten och cementfabriken på Gotland har kommit längst när det gäller CCS. De har planer på att bygga testanläggningar, men inga beslut har tagits. Rening i full skala ligger långt bort i tiden. Tekniken har varit kontroversiell men det är fram för allt höga kostnader och oklarhet om vem som ska betala som har stoppat utvecklingen.
– Jag tror att CCS kommer att vara en nödvändig lösning för vissa industrier, men här krävs också en samhällssatsning, säger Maria Sunér Fleming.
Faktaruta Så tänker de största utsläpparna om koldioxidrening
SVT Nyheter har ställt samma frågor till alla de tio anläggningarna med störst utsläpp i Sverige. Svaren visar att ingen har beslut om att införa koldioxidavskiljning och lagring. Tre överväger att bygga pilotanläggningar, men inga beslut finns. Så här svarade företagen:
1. Luleå kraftvärmeverk 2,17 miljoner ton CO2 2017
Lulekraft är en integrerad del av SSAB och när HYBRIT införs kommer även Lulekrafts utsläpp att försvinna.
2. Cementa Slite. 1,60 Mton
Se artikel bredvid
3. Preemraff, raffinaderi Lysekil, 1,58 Mton
Planer finns att genomföra ett demonstrationsprojekt för att sedan bygga en fullskaleanläggning till 2025 som skulle reducera utsläppen med upp till 500 000 ton koldioxid per år.
– Det som i nuläget hindrar att fatta beslut är att Sverige saknar ett upplägg att kunna lagra koldioxid i landet. Det finns i Norge, men Londonkonventionen hindrar transport av koldioxid över nationsgränser. Det behöves således ett bilateralt avtal länderna emellan för att kunna genomföra det, skriver Niclas Brantingson, presschef Preem.
4. SSAB, stålverk Oxelösund 1,53 Mton
– SSAB planerar inte att införa fullskalig koldioxidavskiljning i Oxelösund och Luleå eftersom vi valt en annan väg, där vi ska ersätta kol med förnybar elektricitet. SSAB vill alltså lösa utsläppsfrågan i grunden i stället, genom att ställa om produktionen så att CO2-utsläppen elimineras helt, till år 2045. Det kommer att göras med hjälp av en ny teknik, HYBRIT, som SSAB har drivit i samarbete med LKAB och Vattenfall sen 2016, och som kommer att testas i en pilotanläggning som nu är under uppbyggnad i Luleå.
Under tiden gör vi flera åtgärder för att få ner utsläppen. I Oxelösund planerar SSAB att ställa om produktionstekniken till en ljusbågsugn redan år 2025, som då ersätter den gamla tekniken och minskar CO2-utsläpp från verksamheten radikalt. Det finns därför inga planer på att införa koldioxidavskiljning där. Planen är också att längre fram ställa om anläggningar i Luleå och finska Brahestad till den nya tekniken baserad på HYBRIT och ljusbågsugnar, skriver Kerstin Danasten på SSAB:s pressavdelning.
5. SSAB, stålverk Luleå 1,29 Mton
Se nr. 4 ovan.
6. Borealis, kemifabrik Stenungsund 0,64 Mton
Vi har genomfört förstudier, bland annat ett projekt för anläggningar kring Skagerak, samt utvärderat tekniken. Slutsatsen är just nu och i närtid att det inte finns förutsättningar. För att förutsättningarna ska finnas måste det först till en infrastruktur, som innefattar flera verksamheter och lagringsplats. Det krävs alltså fler aktörer, men framför allt en politisk vilja. I Sverige har det ännu inte funnits någon politisk vilja, CCS är inte på agendan. Vi följer noga vad Preem gör i den här frågan. De har också mer samarbete med Norge. Där kan finnas en större politisk vilja att skapa lagringsplatser skriver Iva Rauswall Frisk, kommunikatör.
7. St1 raffinaderi Göteborg 0,52 Mton
– Vi har inga planera på att införa teknisk CCS på vårt raffinaderi. Istället har vi planer i Marocko som går ut på att skapa nya biologiska kolsänkor genom skogsplantering i öken. I ett demoprojekt pratar vi om att kunna återta åtminstone 100 000 ton CO vilket i det globala sammanhanget är väldigt lite men om det fungerar som vi tror går detta att skala upp mångfaldigt, skriver Erica Samuelsson, Marknad- och informationschef.
8. LKAB, Kirunagruvan 0,48 Mton
– CCS är inte möjligt. Våra processer kräver mycket höga syrgashalter i rökgaserna då vi utöver värme är beroende av oxidation av järnmalmen för att tillverka våra produkter. Detta medför att det blir mycket låga koncentrationer av koldioxid i rökgasflödet, vilket i sin tur innebär att avskiljning av koldioxid vid dessa låga halter inte är möjligt. LKAB väljer att satsa på teknik för att minska bildandet av fossil koldioxid i pelletverken istället för att avskilja bildad fossil koldioxid. Detta sker genom ökad elektrifiering och övergång till fossilfria bränslen, skriver Stefan Savonen klimatansvarig.
9. Preemraff, raffinaderi Göteborg, 0,46 Mton
– Nej, det finns inga planer nu, men långsiktigt ligger det i linje med Preems ambitioner, skriver Niclas Brantingson, presschef Preem.
10. Värtaverket kraftvärmeverk Stockholm 0,45 Mton
Stockholm Exergi har som mål att sluta använda kol till 2022. Dessutom finns planer på en pilotanläggning för att rena bort koldioxid från en biobränsleeldad panna.
– Vi ser att det skulle kunna skapa en enorm kolsänka i Stockholm. Tekniken är testad och har stor potential. Två andra frågor måste falla på plats: lagring och finansiering, säger Maria Tegin, pressansvarig.
De tio största släppte 2017 ut totalt 10.7 miljoner ton koldioxid av Sveriges 52.9 miljoner ton CO2e.