För snart fyra år sedan startade Litteraturgranskningen, ett projekt initierat av studenter vid Uppsala universitet där de själva granskar olika böcker i kurslitteraturen.

En av de ansvariga är Shade Amao, som menar att exemplet på Örebros universitet visar på vikten av att litteraturen gås igenom.

– Att sådana här exempel finns gör det tydligt att granskning behövs. Det är tack vare studenterna som det uppmärksammas och det säger något om vad som fortfarande tillåts. Universiteten kan ta ett större ansvar för det som man vill ska komma ut till studenterna, säger hon.

Stereotypa könsroller vanligt

Ett mönster som blivit tydligt i Litteraturgranskningen är just förlegade könsroller, något som märktes av i boken som läses i Örebro.

– Vi har inte sett något som är så grovt som i den boken, jag var helt chockad när jag läste det. Men vi har sett liknande tendenser och just nu granskar vi också en statistikbok och i den typen av litteratur där just exempel tas upp, syns ofta väldigt tydliga könsroller vilket blir snedvridet, säger Shado Amao.

Granskningsgrupp behövs

Shadi Amao anser att det hade varit bra om någon från universitetet kunde göra regelbundna granskningar.

– Mycket bygger på att specifika personer pushar på detta medan ledningen är lite lat och det innebär att någon annan måste brinna för det och se till att något händer. Man vill ju att engagemanget ska komma uppifrån, säger hon.

Alexander Duarte Tsegei, ordförande i Örebro universitets studentkår håller med.

– Sådana här händelser påpekar brister i granskningen av kurslitteratur och det visar att något saknas. Man kanske mer kontinuerligt ska ta sig en titt på den litteratur som erbjuds. Jämställdhetsarbetet ska synas på olika nivåer.