”Inom de här kriminella nätverken finns det stor kunskap om hur polisen arbetat”, säger Sara Nilsson, kammaråklagare Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Foto: SVT

Svårt att fälla för gängmord

Uppdaterad
Publicerad

I en ny granskning kan SVT visa att få dödsskjutningar i den kriminella miljön under 2020 har lett till fällande domar. Samtidigt har nära hälften av det låga antalet morddomar haft information från den krypterade tjänsten Encrochat som en viktig del av bevisningen.  

- Det här är information som har haft stor betydelse för polisarbetet, säger Linda H Staaf, underrättelseschef på Noa. 

Under 2020 sköts 47 personer ihjäl, främst inom den kriminella miljön. Men hittills har endast 12 åtal väckts – i sju av fallen har det lett till fällande domar som vunnit laga kraft.  

Av de sju morddomarna har tre av fallen haft viktig bevisning ur den krypterade chatt-funktionen Encrochat – en tjänst som har använts flitigt bland kriminella, men som fransk polis hackade våren 2020. Polis över hela Europa fick då tillgång till miljontals meddelanden mellan kriminella.

Skjutningarna i Sverige

Men i fall där information ur de krypterade tjänsterna saknas ställs utredare inför stora utmaningar, enligt Sara Nilsson, kammaråklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.  

– Vi behöver tillgång till de krypterade apparna för att vara framgångsrika när vi utreder brotten, säger hon.

De kriminella anpassar sig 

Enligt kammaråklagaren Sara Nilsson finns det stor kunskap om polisens utredningsarbete bland kriminella. De vidtar en mängd åtgärder för att inte lämna spår efter sig och på så sätt försvåras polisarbetet. 

– Det kan vara alltifrån att de lämnar ifrån sig sina mobiltelefoner så att det bli svårare att spåra deras rörelser, att de bär handskar vid brottstillfället och att de kommunicerar i krypterade appar, säger hon. 

Det har också blivit svårare att få in vittnesbevisning idag vilket i sin tur gör det svårt för utredarna att peka ut en specifik gärningsman. 

– Det är inte ovanligt att man kan kopplar ihop ett brott till en viss gruppering. Men det är svårt att säga vem eller vilka det är som har utfört brottet. Genom Encro-materialet har vi kunnat se vilka som har medverkat, säger Sara Nilsson. 

”God underrättelsebild”

Linda H Staaf, chef för polisens underrättelseverksamhet Noa, framhåller att information från de krypterade tjänsterna lett till stora framgångar för brottsbekämpningen.  

– Nu har vi hittat bra vägar framåt i brottsbekämpningsarbetet genom att vi har kommit åt den krypterade informationen med ett gott internationellt polisiärt samarbete. Nu fortsätter vi den vägen framåt.

Vilka krypterade appar som nu används inom den kriminella miljön kan hon inte berätta, men underrättelsebilden beskriver hon som god.  

– Vi följer det löpande, det är en del av vårt uppdrag. Men det handlar om att ha rätt verktyg för att hitta bevisningen som kan leda till fällande domar. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skjutningarna i Sverige

Mer i ämnet