Till hösten behöver Viaskolan i Nynäshamn rekrytera två nya rektorer, en utmaning som kan bli tuff. För det är svårt att hitta rektorer, inte minst eftersom lärarlönerna stigit kraftigt på senare år och många lärare då inte vill ta på sig mer ansvar utan att få högre lön. Det här året har skolan löst rekryteringen genom att helt enkelt ta in en hyrrektor, Jan Silfwerbrand.

– Jag kan bidra med erfarenhet från olika skolor och hoppas ge någon form av mervärde, säger Jan Silfwerbrand, som själv passerat pensionsåldern men vill jobba vidare.

Många går i pension

Enligt förbundet Skolledarna som organiserar rektorer är bristen stor nästan överallt i landet. Dessutom går många rektorer i pension kommande år. Statskontoret, som utvärderat reformen med lärarlönelyftet, konstaterar att löneökningarna för lärarnarna medför att det blir svårare att hitta rektorer.

I en undersökning som Statskontoret gjort bland huvudmän svarar 30 procent att det blivit svårare att hitta rektorer och biträdande rektorer. Bland rektorerna anser 60 procent att det blivit svårare att hitta biträdande rektorer och det här märks tydligt i kommuner och bland friskolor, menar Skolledarna.

– I nästan alla kommuner har den högst betalda läraren passerat biträdande rektorn i lön, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarna.

Men är det inte bra att lärarlönerna ökat?

– Jo, det är jättebra. Men lönen är det som ger status till ett yrke. Och om chefen tjänar mindre än sina medarbetare då är signalen att man inte ska bli chef. Och det gynnar inte svensk skola.

Snittlönen för en biträdande rektor varierar stort mellan landets kommuner. 2016 varierade lönerna från 37.000 kronor för vissa i exempelvis Gävleborg och Jönköping och upp till 52.900 i Stockholm, och snittet för biträdande rektorer inom grundskola, gymnasieskola och komvux hamnade enligt Skolledarnas statistik på 45.600.