Vi gör uppskattningsvis av med 1.3 miljarder påsar om året i Sverige och enligt ett EU-direktiv ska den förbrukningen halveras.
Naturvårdsverket har i sitt förslag som regeringen nu skickar ut på remiss föreslagit att alla plastkassar ska kosta minst fem kronor, något som kommer att leda till att man som konsument måste göra ett medvetet val, enligt Sandra Backlund på Naturvårdsverket.
– Nu kommer konsumenten att tvingas göra ett val. Behöver jag en kasse och är den i så fall värd fem kronor?
Plastkassar lönsamma för handeln
Det är enorma vinstmarginaler på plastkassar redan i dag och det blir ytterligare miljarder till handeln även om vi kommer att köpa färre påsar.
Och enligt Louise Ungerth på konsumentföreningen Stockholm kan de pengarna användas till vidare forskning inom området.
– De kommer att tjäna massor av pengar på påsarna, men jag förutsätter att handeln kommer att satsa pengarna på något bra. Det behövs till exempel forskning kring bättre biobaserade plaster.
Svårt att välja bäst påse för miljön
Det är inte helt enkelt att veta vilka påsar i dag som är minst skadliga för miljön. Många plastpåsar är numera till exempel tillverkade av råvaror från sockerrör, majs eller återvunnen plast.
Många tänker kanske att en tygpåse är bra när man handlar. Men en bomullskasse måste användas uppemot 400 gånger för att motsvara den miljöpåverkan som bara en enda plastkasse gjord av sockerrör medför.
– Just bomull förbrukar mycket energi, kemikalier, vatten, mark och är alltså väldigt resurskrävande därför måste tygpåsen användas så mycket, förklarar Louise Ungerth för SVT Nyheter.
”Använd kassar flera gånger”
Inte heller papperspåsarna är perfekta, då de ofta är mer energikrävande att tillverka än plastpåsarna.
Frågan är då hur man ska tänka som konsument – enligt Sandra Backlund på Naturvårdsverket handlar det om att tänka långsiktigt.
– Man ska använda de kassar man köper flera gånger och använda avfallspåsar på rulle istället för att slänga bärkassar till förbränning.
Fakta om kassar
Plastkassen i livsmedelsbutiken
De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är de som tillverkats av förnybara av sockerrör av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara.
Papperskassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln
När en papperskasse tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med sockerrörs-plastkassens miljöpåverkan. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.
Plastkassen i detaljhandeln
Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Bomullskassen
Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i non woven polypropen
Non-woven polypropen är petroleumbaserad, men kräver ändå mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i woven polypropen
Woven polypropen är ett mer slitstarkt material jämfört med non-woven polypropen och är ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre än non wowen-kassen och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.
(källa Konsumentföreningen Stockholm)