SVT Nyheter har träffat rapportens författare, Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet, för att ställa några frågor om slutsatserna.
När startade kampanjen?
– I början av 2018. Det är en kampanj vars intensitet Sverige aldrig upplevt förr, den är faktiskt unik även i ett europeiskt sammanhang.
Hur förs den?
– Genom kritiska och ibland mycket aggressiva officiella uttalanden på ambassadens hemsida eller genom påstötningar hos media om att få publicera svar på debattartiklar eller med önskemål om att få medverka i intervjuer.
Björn Jerdén menar också att man gör diskrediterande uttalanden om enskilda människorättsaktivister, till exempel sådana som engagerat sig i fallet med den av Kina fängslade bokförläggaren och svenske medborgaren Gui Minhai.
– Man har ifrågasatt aktivisternas syfte, påstått att de ljuger, haft dolda agendor och vill skada Kina.
Även forskare kritiseras efter debattartiklar och uttalanden i media i egenskap av experter och en del av ambassadens officiella uttalanden har haft en hotfull ton och inslag av personangrepp, enligt Björn Jerdén.
Vad är problemet?
– Alla ambassader har till uppgift att föra sina länders talan, men Kinas ambassads beteende avviker från diplomatisk praxis, där man i regel är mer försiktig i sina relationer med främmande länder och deras företrädare.
– Kina är en stormakt med stort inflytande och risken är att det hårda tonläget mot utpekade individer kan leda till självcensur och försiktighet att uttala sig om sådant som kan väcka reaktioner i det officiella Kina.
Varför agerar man på detta vis?
– En möjlig teori är att kampanjen är del av en kinesisk strategi att få Sverige att bli mindre öppet kritiskt mot Kina och även att få den svenska regeringen att sluta driva på när det gäller fallet Gui Minhai.
Björn Jerdén lyfter också fram teorin att man genom Sverige vill signalera till andra länder att de bör vara försiktiga med att kritisera Kina.
– En annan teori är att ambassaden och ambassadören i Stockholm som varit drivande i detta vill sätta den egna ambassaden i rampljuset i förhållande till makthavarna i Kina.
Kampanjens effekter?
– Mycket tyder på att den inte fått uppnådd effekt. Den har snarare ökat kritiken mot Kinas beteende och knappast främjat en mer positiv bild hos den svenska allmänheten.
Varför fortsätter man?
– Möjligen för att ambassadrapporterna hem till Kina inte givit den rätta bilden av att kampanjen lett till omfattande negativa reaktioner i Sverige när det gäller synen på Kina.
Och vad säger Kina?
I ett uttalande från den kinesiska ambassaden i Stockholm heter det att det som kommit fram i rapporten är ”absurda påståenden”.
Man säger vidare att alla anklagelser är grundlösa och att uttalandena är en attack på Kina och skadar landets säkerhet.
SVT Nyheter har sökt svenska UD som i nuläget inte vill lämna någon kommentar.
