I morgon högtidlighåller bland andra Assyriska riksförbundet att det på dagen är hundra år sedan folkmordet på kristna minoriteter inleddes i det Osmanska riket, nuvarande Turkiet. Värst drabbades armenierna, men också assyrier, syrianer, kaldéer och greker drabbades hårt.
Löfven lovade
För ett år sedan när assyrierna firade sitt nyår besöktes de av Stefan Löfven som var på valturné. Han blev då intervjuad av Assyria TV. Där fick han den fråga som Sveriges över hundratusen assyrier och syrianer tycker är den absolut viktigaste. Den om att morden ska erkännas som ett folkmord. Så här sade Stefan Löfven i intervjun:
– Jag kommer att arbeta för det, ja. Har vi fattat beslut i riksdagen ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är min absoluta målsättning.
Är det ett löfte att du inte kommer agera som Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt då – att bara låta det ligga på papper?
– Ja, har riksdagen fattat beslut så har riksdagen fattat beslut. En regering har att rätta sig efter riksdagens beslut. Det är min bestämda uppfattning, sade Löfven då.
Inget erkännande ännu
Trots att det nu gått över sju månader sedan Stefan Löfven blev statsminister har inget erkännande från regeringen kommit. Många assyrier i Sverige ser det som ett löftesbrott. Men det vill inte Löfven kännas vid.
Redan 2010 beslutade riksdagen att erkänna morden som folkmord med stöd från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Då var inte Socialdemokraterna oroliga för att erkännandet skulle skada de diplomatiska relationerna till Turkiet, som förnekar ett folkmord.
”Ett löftesbrott”
I regeringsförklaringen i höstas erkände den nya regeringen Palestina som stat, ett erkännande som skapade debatt. Men morden av armenier för hundra år sedan nämndes inte trots löftet till de efterlevande i Sverige.
– Av det vi har sett så här långt är det ett löftesbrott. När Stefan Löfven intervjuades för ett år sedan i vår tv lovade han att erkänna folkmordet 1915. Sedan han tillträdde har regeringen förhalat erkännandet med motivet att det behöver analyseras, säger Afram Yakoub, ordförande för det Assyriska riksförbundet, som hade hoppats på ett erkännande inför hundraårsdagen på fredag.
Massmorden på armenier
- Den 24 april 1915 anses vara startdatumet för folkmorden på armenier.
- Genom en statskupp 1908 tog de sk. ungturkarna makten i det Osmanska riket. Idéer om att skapa en etnisk homogen muslimsk stat fick starkt fäste.
- De kristna minoriteterna, framförallt armenierna, började ses som en illojal folkgrupp.
- När första världskriget startade 1914 anklagades armenierna för att stödja motståndarsidan, Storbritannien, Frankrike och ärkefienden Ryssland.
- Folkmorden utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. Människor brändes också till döds och dränktes i floderna.
- Hundratusentals människor dog av hunger, törst och godtyckligt våld under påtvingade dödsmarcher mot ingemansland i de syriska och mesopotamiska öknarna.
- Omkring en miljon armenier mördades, men bland offren fanns också andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker.
- De flesta dog under åren 1915-1916, men förföljelserna och morden pågick ända till 1923.
- Folkmordet har erkänts av en mängd parlament och riksdagar världen över, däribland det svenska.
- Efterträdarna till det Osmanska riket, Turkiet, har sedan folkmordets slut aktivt förnekat det.
- I Turkiet är det än i dag förbjudet att hävda att folkmordet har ägt rum.
Källa: Forum för levande historia