Det är bara Taiwan som presterar bättre än Sverige i kunskapsmätningen ICCS, som testat vad elever kan om och har för engagemang i demokrati- och samhällsfrågor i 22 länder.
– Barn och ungdomar är samhällets framtid så jag tycker det är väldigt bra att vi lär om hur samhällets styrs, säger åttondeklassaren Mahya Sadat Najibi från Solna till SVT.
Frågor som är en stor del av den svenska samhällskunskapsundervisningen, menar eleven Isolde Person som också går i åttan.
– På samhällskunskapen pratar vi i princip bara om demokrati, mänskliga rättigheter och ideologier, säger Isolde Person.
Skillnad mellan grupper
Samtidigt som de svenska eleverna placerar sig högt, och presterar bättre än grannländerna Norge och Danmark, så visar också testet att det finns utmaningar i den svenska skolan.
Klyftan har ökat stort mellan de lägst presterande och de högst presterande eleverna och socioekonomisk bakgrund pekas ut av Skolverket som den faktor som haft störst påverkan på kunskapsprovets resultat.
Testet visar bland annat att elever med högutbildade föräldrar har högre poäng än elever från lågutbildade hem och svenskfödda får bättre resultat än elever som invandrat.
Ökat gap tjejer-killar
Killarna kommer inte heller denna gång upp i samma poäng som tjejerna. Och gapet mellan svenska killar och tjejer har ökat markant sedan den första ICCS-studien 2009.
Skillnaden i poäng mellan svenska tjejer och killars resultat är det näst största av alla länders, bara Bulgarien har ett större gap.
ICCS-mätningen
ICCS-testet 2022 omfattade 22 länder. Exempelvis saknas denna gång Finland, vars elever hört till de allra bästa i de tidigare två mätningarna. Även länder som USA, Kanada, Japan och Sydkorea deltar inte.
• Den genomsnittliga poängen på kunskapsprovet för Sverige är 565. Det internationella genomsnittet är 507.
• I Sverige har kunskapsresultatet sjunkit med 15 poäng mellan 2016 och 2022, vilket motsvarar den genomsnittliga nedgången. I Danmark är nedgången 30 poäng och i Norge 35.
• Trots försämrat resultat ligger Sverige över det internationella genomsnittet.
• I Sverige har de lägst presterande elevernas poäng sjunkit med i genomsnitt 35 poäng sedan 2016. Skillnaden i resultat mellan de högst och de lägst presterande eleverna i Sverige är den största för Sverige sedan ICCS startade 2009.
Källa: Skolverket och IEA