Rysslands invasion av Ukraina har satt ljuset på Sveriges totalförsvar. Här har alla, kvinnor och män, mellan 16 och 70 år totalförsvarsplikt.

– Norge har ett liknande könsneutralt pliktsystem. De övriga nordiska länderna har inte det även om jag vet att Finland diskuterar att ändra på det. Därmed är det nog inte orimligt att säga att den svenska totalförsvarsplikten är ganska unik, säger Jessica Appelgren.

Den svenska totalförsvarsplikten består av tre delar. De som har gjort värnplikt har en placering i försvarsmaktens krigsorganisation. Den plikten är aktiverad idag.

Tidigare utbildades det även i civilplikt, så som ammunitionsröjare och brandmän, för att kunna säkerställa kompetens. Den ligger just nu vilande.

Beslut om höjd beredskap

Den tredje plikten är allmän tjänsteplikt som kan aktiveras om regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Den som arbetar på en myndighet, kommun eller annan viktig organisation och blivit krigsplacerad har då en plikt att utföra den uppgift man fått. Grundregeln för övriga medborgare är att fortsätta gå till sitt jobb eller till sina studier. Skulle det vara brist på personal inom en viss verksamhet kan exempelvis Arbetsförmedlingen få uppdrag att peka ut att vissa individer ska arbeta i den verksamheten istället.

– Men det kommer aldrig bli aktuellt för någon att delta i en väpnad strid utan att man genomgått en grundutbildning med värnplikt i förväg, säger Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket.

Tro på evig fred

Under det sena 1900-talet och en bit in på 2000-talet levde vi i tron på den eviga freden. Vi gjorde oss av med mycket av beredskapslagren och började nedmontera totalförsvaret, menar Jessica Appelgren, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Sen förändrades det säkerhetspolitiska läget i Europa, bland annat genom att Ryssland annekterade Krim, och regeringen bestämde att planeringen för totalförsvaret måste återupptas, säger hon.

”Mycket hos privata aktörer”

Sveriges kommuner är skyldiga att planera för att viktiga verksamheter ska kunna fungera vid höjd beredskap. Trots det så har bara drygt 65 av landets 290 kommuner valt att krigsplacera sin personal till Plikt-och prövningsverket.

– Vi håller ju på att väcka upp totalförsvaret igen och nu gör vi det med vissa nya förutsättningar. Förut var det exempelvis staten som drev mycket av vår samhällsviktiga verksamhet. Idag finns den i mångt och mycket hos privata aktörer och då kompliceras återuppbyggnaden av att det inte är en aktör att förhålla sig till utan flera, säger Jessica Appelgren.