Den största delen av svenskars skulder består av bolån. Under åren har dessa stigit i takt med bostadspriserna. Den höga skuldsättningen gör bland annat svenska hushåll sårbara vid ränteuppgångar likt de vi sett det senaste året, menar Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.

– Svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg.

2022 låg svenska hushållsskulder i genomsnitt på 469 000 kronor per invånare, enligt SCB:s siffor. Detta innebär en nedåtgående vändning efter flera decennier av stigande skuldsättning.

Internationell variation

Sveriges invånare är i dag de tredje mest skuldsatta inom EU. Luxemburg toppar listan följt av Danmark. Hur belåningsgraden ser ut i respektive land beror inte sällan på den nationella bostadsmarknaden, den demografiska sammansättningen samt kultur och tradition kring bostadsköp.

– Hur många som bor urbant och andelen som äger sitt boende påverkar hur många som har lån och storleken på dessa. I Sverige och Danmark har en större andel av befolkningen bolån än i exempelvis Tyskland och Italien. I många länder i framförallt Syd- och Östeuropa finns samtidigt en tradition där man finansierar boendet på annat sätt än genom lån, säger Johannes Holmberg.