Svenskarna slänger för mycket kläder, det tycker man på Naturvårdsverket. Nu har man fått i uppdrag av regeringen att utreda hur återanvändningen av gamla plagg kan öka.
– Vi har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur vi kan få en mer hållbar hantering av textilier i hela värdekedjan. Det innefattar hållbar produktion, konsumtion och avfallshantering, säger Yvonne Augustsson som är handläggare på Naturvårdsverket.
– Då ska man definitivt slänga mindre kläder. Vi ska ta hand om textilavfallet på ett mycket bättre sätt.
Slängs i soporna
Den senaste undersökningen, från 2013, visade att svenskarna varje år konsumerar 13 kilo kläder och textilier per person. Ungefär var femte plagg, eller 2,4 kilo, återanvändes på något sätt. Bland annat i välgörenhet utomlands. Bara var tjugonde plagg, 0,7 kilo, hamnade i välgörenhet i Sverige. Större delen, 8 kilo, slängdes i soporna.
– Nya plockanalyser som vi gjort under hösten visar att ungefär hälften av de åtta kilo textilier som vi slänger i soppåsen är hela och skulle kunna återanvändas, säger Yvonne Augustsson.
Måste förenklas
Enligt Naturvårdsverket kan alltså slängandet halveras. Man färdigställer nu en ny undersökning med siffror från 2015. Under 2016 ska man komma med konkreta förslag på hur återanvändningen ska öka.
– Framförallt så ser ju vi att vi behöver göra insamlingen så enkel som möjligt, det ska vara enkelt att kunna lämna ifrån sig sina produkter när man inte längre vill använda dem. Sedan måste det ju självklart finnas en sortering så vi kan sortera för just återanvändning och materialåtervinning, säger Yvonne Augustsson.
För Naturvårdsverket är det här framförallt en miljöfråga. För frivilligorganisationerna är det kanske snarare en social fråga, men här välkomnar man tanken på mer återanvändande.
Fler gåvor
– Vi hoppas så klart att så många plagg som möjligt ska komma in och kunna återanvända istället för att hamna i soporna. Och om de skulle kunna gå till ideella sektorn istället så skulle ju det vara jättebra. Det innebär ju att vi kan hålla många av våra verksamheter flytande, säger Marie Malm, som är insamlingschef på Stockholms stadsmission.
Hon tror att man framförallt bör göra det enklare att lämna kläder till välgörenhet och annan återanvändning.
Men redan under hösten har betydligt mer kläder hamnat hos frivilligorganisationerna. Något man tror beror på flyktingkrisen.
– Om man jämför september, oktober och november i år med föregående år så har så har vi ökat textilgåvorna med 70 procent, säger Marie Malm.
Många kläder bränns
Hon får medhåll att Maria Ros Jernberg, som är generalsekreterare på Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Frii.
– Många av våra medlemsorganisationer säger att det kommit in betydligt fler gåvor under hösten, folk ger både pengar, föremål och sin tid. Det började efter den fruktansvärda bilden av den döde pojken på stranden, säger hon.
Frågan är dock om svenskarna överlag är mer generösa.
– Om vi ställer det i relation till de pengar vi har i plånboken och om vi tittar på vår totala konsumtion så har det inte ökat. Vi ger bort ungefär 0,3 procent av vår totala konsumtion, och det kanske inte låter så jättemycket, säger Maria Ros Jernberg.
Hamnar fel
Och på återvinningscentralen i stockholmsförorten Sätra ser man mängder av kläder slängas i containern för brännbart. Trots att Myrorna har container på området, och stadsmissionen ligger tvärs över gatan.
– Det händer ju att folk slänger ovetande om att det kan återanvändas, så det finns nog ganska mycket som kunde återanvändas men hamnar i fel container. Majoriteten är de som slänger på brännbart eller i containern för återvinning. Istället för återanvändning. Men man kan ju hoppas att det ökar i framtiden, säger Ken Shi, miljöarbetare på återvinningscentralen i Sätra.