Först och främst – hur mycket kött äter vi? Jordbruksverkets statistik visar att konsumtionen av kött i Sverige minskat de senaste två åren. Den så kallade förbrukningen (se faktaruta) var förra året 83,5 kilo per person. Så här har den sett ut de senaste 15 åren.
2018: 83,5 kg/capita
2017: 85,7 kg/capita
2016: 87,7 kg/capita
2015: 87,3 kg/capita
2014: 87,6 kg/capita
2013: 87,7 kg/capita
2012: 85,7 kg/capita
2011: 87,2 kg/capita
2010: 86,2 kg/capita
2009: 83,7 kg/capita
2008: 84,4 kg/capita
2007: 83,2 kg/capita
2006: 82,7 kg/capita
2005: 82,1 kg/capita
2004: 81,8 kg/capita
Populäraste köttyperna
Mest populärt att äta sett till mängd är griskött, följt av nötkött och fågelkött (primärt kyckling). Så här ser andelen för 2018 ut i siffror.
Griskött: 39 procent
Nötkött: 29 procent
Fågelkött: 26 procent
Lamm: 2 procent
Övrigt
Viltkött: 2 procent
Inälvor: 1 procent
Hästkött: Mindre än 1 procent
Renkött: Mindre än 1 procent
Kyckling ökar mest
År 1990 utgjorde griskött drygt hälften av den totala konsumtionen i Sverige medan fågelkött stod för knappt tio procent. De senaste 30 åren har konsumtionen av såväl griskött, nötkött, fågelkött och lammkött ökat men det är framförallt fågelköttet och kycklingen som stått för den största ökningen.
Under kategorin övrigt har förbrukningen av hästkött, viltkött och inälvor minskat medan förbrukningen av renkött är oförändrad sedan 1990.
Det här visar statistiken
Förbrukningen är detsamma som mängden kött vi konsumerar per capita i slaktad vikt. Det innebär att ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår i siffrorna. I statistiken ingår inte hemslakt – den redovisas normalt sett med ett års fördröjning och kallas då totalkonsumtionen.
Statistiken visar alltså inte hur mycket kött vi faktiskt stoppar i magen. Jordbruksverket räknar med att det kött som hamnar på tallriken är ungefär hälften av den vikt som här presenteras i statistiken.
Källa: Jordbruksverket