OECD (industriländernas organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling) visar i en rapport att år 2011 var Sverige det industriland som hade störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.
76,6 procent av inrikes födda i den svenska befolkningen hade arbete, medan siffran för utrikes födda var 62,6 procent.
Enligt Statistiska Centralbyråns AKU-undersökning (arbetskraftsundersökning) var 66,1 procent av utrikes födda i Sverige sysselsatta år 2013, medan siffran för inrikes födda var 83,1 procent. Siffrorna har legat på ungefär dessa nivåer sedan 2006.
Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, säger att det är en stor utmaning att öka andelen sysselsatta bland utrikes födda.
– Det finns en risk att vi annars får en stor strukturell arbetslöshet, samtidigt som företagen har problem att hitta rätt arbetskraft. Vi kan få brist på arbetskraft inom allt fler områden. Det ger färre arbetade timmar, men dessa timmar behövs för att klara skattebasen i kommuner och landsting, säger han.
”Behöver 40.000 i nettoinvandring”
Tord Strannefors konstaterar att andelen inrikes födda i den så kallade aktiva befolkningen mellan 16 och 64 år minskar.
– Hela tillväxten i den aktiva befolkningen kommer att bestå av utrikes födda. Det gör att Sverige behöver ganska hög nettoinvandring för att klara arbetsmarknadens behov. Vi har stuckit ut hakan lite och sagt att vi behöver ungefär 40.000 i nettoinvandring per år. Men då måste man självklart lyckas med integrationen, säger han.
De senaste åren har sysselsättningen ökat med 43.000 personer och en stor del av de jobben har gått till utrikes födda, enligt Tord Strannefors. Att den totala andelen sysselsatta i den gruppen ändå inte ökat, beror enligt honom på att det är en grupp med stor befolkningstillväxt.
– Men det är lite olika beroende på utbildningsbakgrund. Bland dem med eftergymnasial utbildning har sysselsättningen ökat, säger han.
Han är ändå till viss del optimistisk inför framtiden.
– Vi bedömer att det blir 60.000 fler jobb i år och merparten kommer utrikes födda att svara för.
Mest bekymrad är han för dem som saknar grundskole- och gymnasiekompetens. De har svårast att komma in på arbetsmarknaden.
”Behövs gedigen satsning på utbildning”
– Jag anser att vi saknar verktygen för att ta hand om dem. Hos oss finns omkring 50.000 utan grundskolekompetens. Av dem är runt 40.000 födda utanför Sverige, merparten utanför Europa. Här skulle jag vilja se en gedigen satsning på utbildning. Det här är något vi har påtalat i över tio år, säger han.
Han säger att den bristande integrationen drabbar också invandrare med hög utbildning.
– Arbetslösheten bland akademiker är obefintlig bland inrikes födda. Den består av folk som är födda utanför Sverige och i synnerhet utanför Europa.
”Brist på nätverk ett hinder”
Lena Schröder, som är arbetsmarknadsekonom vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta integrationsforskare, framhåller att bristen på nätverk är en anledning till att invandrare har svårare att hitta jobb i Sverige.
– De flesta jobb tillsätts ju informellt via nätverk. Är man född i ett annat land har man inte det kontaktnätet här, säger hon.
Hon menar att vi i alltför stor utsträckning ser på invandrare som ett problem, medan fokus borde ligga på att de är resurser som kan vara till nytta för samhället.
– Både för deras egen skull och för skattebetalarnas måste vi bli bättre på att ta tillvara de här resurserna. Så att till exempel en civilingenjör ska få jobba som ingenjör och inte som diskare.
Integrationspolitiken går trots allt åt rätt håll, menar hon, men ”fruktansvärt långsamt”.
– Vi är en åldrande befolkning. Vi kommer att behöva resurser i form av arbetskraft.
Reportage i Agenda söndag 9 mars kl 21.15 i SVT2. Debatt i studion mellan integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och Jonas Sjöstedt, ledare för Vänsterpartiet. Se programmet här och i efterhand här.