När Europaparlamentet ska rösta om nya lagar och resolutioner har ledamöterna tre knappar att välja på: ja, nej och avstår.
SVT:s genomgång av slutomröstningar i parlamentet visar att det finns stora skillnader i hur ofta de svenska partierna väljer att avstå – alltså varken rösta ja eller nej.
Sverigedemokraterna avstår i mer än var sjätte omröstning, och sticker ut i jämförelse med de andra partierna.
– Vi är intellektuellt hederliga nog att konstatera att det ibland är förslag som har både för- och nackdelar ur ett svenskt perspektiv, säger Charlie Weimers (SD).
Avstod i frågor om aborträtt
Charlie Weimers har bland annat valt att avstå när parlamentet röstat om att stärka aborträtten.
SVT: Varför kan du inte säga ja eller nej till det?
– Vi anser ju att det är en fråga som bör hanteras på nationell nivå, därför har vi konsekvent röstat ”avstå”, säger han.
Liberalernas Karin Karlsbro har en annan syn på avstår-knappen. Hon har avstått i två procent av slutomröstningarna, och menar att det är en parlamentarikers skyldighet att ta ställning för eller emot de förslag som läggs fram.
– Det ska vara klara besked och man ska kunna ta ställning. Det är politikerns viktigaste uppdrag. Och det blir också tydligare för väljarna, säger hon.
Det är ju väldigt många omröstningar. Kan man verkligen ha en åsikt om allt?
– Man behöver lägga ner mycket tid för att kunna ta ställning och jag tycker det är önskvärt att alla parlamentariker anstränger sig så långt som möjligt, så att vi också ska kunna se skiljelinjerna.
SD planerar ta ställning oftare
Charlie Weimers ser gärna att SD använder avstår-knappen mer sällan under nästa mandatperiod, men säger att det förutsätter att de bjuds in till fler samarbeten med de andra grupperna i parlamentet.
– Det vi hoppas på är ju att vara med och utforma politiken under nästa mandatperiod och då kommer vi att rösta avstå mycket färre gånger, säger han.
Så har de svenska eu-parlamentarikerna röstat
SVT har med hjälp av data från How They Vote sammanställt hur de svenska eu-parlamentarikerna har röstat i 1780 slutomröstningar i Europaparlamentet mellan den 18 juli 2019 och den 25 april 2024. Siffrorna redovisas på partinivå. Frånvaro har exkluderats ur statistiken.
Parti – Avstår – Nej – Ja
L – 2,02 % – 7,20 % – 90,78 %
C – 3,44 % – 9,17 % – 87,39 %
KD – 3,52 % – 12,95 % – 83,53 %
M – 4,23 % – 11,08 % – 84,69 %
S – 4,34 % – 3,98 % – 91,69 %
MP – 5,55 % – 7,69 % – 86,76 %
V – 11,57 % – 16,65 % – 71,79 %
SD – 16,96 % – 57,37 % – 25,67 %