Det är inte en fråga om, utan när, nästa virus som kan orsaka en pandemi dyker upp. Snabbt informationsutbyte är då det viktigaste vapnet. Sverige ingår sedan länge i ett stort globalt nätverk under världshälsoorganisationen WHO där länder utbyter information och virusprover med varandra från misstänkta sjukdomsutbrott.
– Det första vi frågar oss är var viruset kommer ifrån och om det har orsakat dödsfall bland djur eller människor. Vi tittar också på vilka egenskaper det har och om det till exempel har större benägenhet att infektera längre ner i lungorna än andra influensavirus, säger Mia Brytting enhetschef för laborativ virus- och vaccinövervakning på Folkhälsomyndigheten.
Kritiserade prototypvaccin
Mia Brytting är en av de första personer i Sverige som kommer veta när en ny pandemi är på gång. Inne på Folkhälsomyndighetens säkerhetsklassade laboratorier i Solna analyseras ständigt virus som cirkulerar både i Sverige och utomlands för att snabbt kunna slå larm till WHO om något farligt dyker upp. WHO får information om viruset för att snabbt kunna sätta igång med att ta fram grundmaterial för eventuell vaccinproduktion.
Sverige har tecknat ett avtal om pandemivaccin för befolkningen med två olika tillverkare, bland annat GlaxoSmithKline. Deras prototypvaccin är samma som användes under svininfluensapandemin 2009 och som då visade sig öka risken för den obotliga neurologiska sjukdomen narkolepsi, och avtalet har därför fått hård kritik.
Antibiotika resistens oroar
Även det lager av antivirala läkemedel, bland annat Tamiflu, som Sverige köpt in för att bemöta ett pandemiutbrott, är omtvistat. Vissa forskare menar att läkemedlen inte är bättre än vanliga febernedsättande piller, samtidigt som hälsomyndigheter som Europeiska smittskyddsinstitutet anser att medicinerna har bevisad effekt. Och den tilltagande resistens som finns hos vanlig antibiotika, som kommer behövas för att behandla komplikationer efter en influensapandemi som lunginflammation, oroar.
”God beredskap”
Men Mia Brytting bedömer ändå Sveriges pandemiberedskap som god.
– Självklart skulle vi önska att vi hade fungerande vaccin en vecka efter att vi slagit larm om att en pandemi är på ingång, vi skulle önska att vi hade jätte-effektiva antivirala läkemedel och ingen antibiotikaresistens. Men där är vi inte än.
– Vi kan ju ta fram vaccin även om det kan dröja några månader, vi har fortfarande antibiotika som fungerar och antiviraler som lindrar svår influensa. Så det finns många verktyg för att förhindra svår sjukdom, säger hon.