När Folkhälsomyndigheten formulerar sina rekommendationer om personlig skyddsutrustning så tar man in synpunkter från bland annat Arbetsmiljöverket. När man i mars skickade över sitt utkast till uppdaterade rekommendationer så svarade Arbetsmiljöverket med förslag på skarpare skrivningar på en rad punkter. Folkhälsomyndigheten ändrade en hel del formuleringar – men på flera viktiga punkter valde man att inte gå Arbetsmiljöverket till mötes.
Ett exempel gäller när en patient hostar. Folkhälsomyndigheten menar att det räcker att sätta på munskydd på vårdtagaren ”om det tolereras” av personen själv, medan Arbetsmiljöverket ville markera att munskyddet alltid ska sättas på.
Myndigheterna var också oense om ifall man ska instruera den hostande patienten om ”hostetikett”, om hur hårt man skulle formulera kraven på skyddsglasögon och visir – samt om ansiktsskydd bara skulle användas när det finns risk för ”stänk mot ansiktet”.
Arbetsmiljöverket betecknade själva begreppet ”stänk” som ”missvisande”, men det följde ändå med till Folkhälsomyndighetens slutliga version. (Se faktaruta nedan.)
Framhåller genusperspektiv
I mejlet som bifogas kommentarerna skriver Arbetsmiljöverkets representant att man är uppriktigt oroade för vårdpersonalens hälsa:
”Om arbetstagare inom vård- och omsorgssektorn insjuknar, eller inte är arbetsföra av andra orsaker, kommer det att påverka patienternas möjlighet till vård och omsorg. /.../ Här finns alltså en risk för att folkhälsan generellt sätt kommer att påverkas, som en konsekvens av det som händer inom ’coronaområdet’. Det finns även ett genusperspektiv i denna fråga – Vad det gäller manliga yrken är det viktigt med skyddsutrustning. Nu finns stor risk för ohälsa, sjukdom och till och med död, i ett kvinnligt yrke, och plötsligt är det inte lika viktigt längre att använda skyddsutrustning.”
När SVT Nyheter pratar med Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem tillbakavisar hon först att det skulle ha funnits några djupare meningsskiljaktigheter mellan myndigheterna.
När SVT Nyheter refererar de konkreta exemplen medger hon att man varit kritisk tidigare men säger att man i dag ställer sig bakom Folkhälsomyndigheten.
Menar du att ni ändrat er på de kritiska punkter som ni då framförde?
– Vad jag förstått har vi inga problem med det som nu ligger i rekommendationen.
Så olika tyckte myndigheterna
- Folkhälsomyndigheten skriver att omsorgstagaren ska instrueras om ”hostetikett”, vilket bland annat betyder att hosta i armveck eller pappersnäsduk. Arbetsmiljöverket kritiserar begreppet eftersom ”sjuka patienter/boende kan vara förvirrade, tappa näsduken, råka hosta rakt ut”. Man vill också ha en uttrycklig skrivning om engångsnäsdukar ska ”endast användas undantagsvis”.
- Arbetsmiljöverket invänder också mot att Folkhälsoinstitutet vid uppdateringen plockat bort formuleringar om att skyddsglasögon eller visir ska användas tillsammans med munskydd eller andningsskydd vid all kontakt med en patient eller omsorgstagare.
- Man reagerar också på att Folkhälsomyndigheten skriver att ansiktsskydden ska användas när det finns risk för ”stänk mot ansiktet”. ”Att använda begreppet ’stänk’ är missvisande” skriver Arbetsmiljöverket, men begreppet följer ändå med till den slutliga versionen, även om det justeras till “stänk mot munnen”.
- De två myndigheterna är också oense om hur mycket tolkningsutrymme som ska lämnas till lokala riskbedömningar. ”Om en arbetsgivare bedömer att basala hygienrutiner räcker, för att utföra aerosolgenererande arbetsmoment hos en patient/brukare med COVID-19, och att ytterliga skyddsutrustning inte behövs – är det då en riskbedömning, som ska accepteras? Ovanstående är inte acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt” skriver Arbetsmiljöverket.