Nya uppgifter: Efter att denna text publicerats har nu fem kommuner som svarat kontaktat SVT och krävt att få ta tillbaka uppgifterna deras tjänstemän skickat in om att de planerar barnboenden. Malung-Sälen, Vadstena, Övertorneå, Ljungby och Åstorp säger nu att de inte planerar boenden för barn. Västerås boende för barn och ungdomar som öppnar 2019 var planerat sedan tidigare, och nämndens ordförande tar avstånd från tjänstemännens uppfattning om att efterfrågan på platser ökat efter att fler fått nej till assistans från Försäkringskassan.
Tillrättaläggande: I en tidigare version av denna artikel skrev vi felaktigt att åtta av kommunerna som svarat på enkäten bygger barnboenden. I SVT:s enkät svarade Eskilstuna och Jönköping att man redan har byggt nya boenden. Malung-Sälen, Vadstena, Övertorneå och Åstorp svarat i SVT:s enkät att de planerar att bygga nya barnboenden på grund av de tuffare reglerna från Försäkringskassan. Västerås uppger att ett nytt boende för barn och ungdom startar 2019 och Ljungby svarar att de varit tvungna att ”skapa nya boenden”.
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kom till 1994 för att människor med funktionshinder, bland annat med hjälp av personlig assistans, skulle kunna flytta från institutioner och ut i samhället. Men de senaste åren har Försäkringskassan tolkat vägledande domar så att allt färre fått rätt till assistans. En följd av det är att personer med funktionshinder nu återigen tvingas flytta in på boenden, även barn, skriver kommunerna till SVT Nyheter.
– Rent personligt tycker jag att det är tråkigt att kommunen inte kan ge det stöd som behövs för att de här barnen ska kunna bo kvar hemma, säger Anna Bunninger, chef inom funktionshinderomsorgen i Jönköping, en kommun som startat två nya heltidsboenden för barn.
113 kommuner har svårt att hjälpa alla
SVT har frågat alla Sveriges kommuner om konsekvenserna av att allt fler personer med funktionshinder de senaste tre åren förlorat statlig assistans.
Över hälften, 113 av de 213 kommuner som svarat, säger att de nu har stora svårigheter att hjälpa alla. Flera kommuner svarar ja på frågan att man planerar byggen.
Eskilstuna och Jönköping uppger att man redan har byggt nya boenden. Malung-Sälen, Vadstena, Övertorneå och Åstorp svarat i SVT:s enkät att de planerar att bygga nya barnboenden på grund av de tuffare reglerna från Försäkringskassan.
Västerås uppger att ett nytt boende för barn och ungdom startar 2019 och Ljungby svarar att de varit tvungna att ”skapa nya boenden”.
”Familjer som inte klarar av att ha sina barn med omfattande behov i hemmet behöver en större del av avlastning i omvårdnadsarbetet. Ett nytt boende för barn och ungdom startar 2019, delvis beroende på svårigheter att få assistans från Försäkringskassan. Boendet var dock planerat innan den restriktivare hållningen avseende bedömning av personlig assistans från Försäkringskassan, men detta medför dock en ökad efterfrågan på dessa nytillskapade platser inom LSS, ” svarar Västerås kommun.
Flera av kommunerna har efter den här artikeln och SVT:s rapportering ändrat sig och säger nu att de inte planerar att bygga särskilda boenden för barn.
Mamman: ”Vi vill inte lämna bort henne”
En av de som nu väntar på besked om assistans är 6-åriga Tuva. Hon har en stor hjärnskada, ett medfött hjärnfel och har problem med att se, processa ljud och röra sig. Familjen väntar fortfarande på besked från Försäkringskassan.
– Vi vill inte lämna bort henne, vi vill inte att Tuva ska växa upp någon annanstans än i vårt hem. Men det värsta som kan hända är att man blir så slut att man inte orkar längre, säger Tuvas mamma Malin Larsson.
Tuva har fått hjälp med assistans från Ekerö kommun medan de väntar på besked, så att hon skulle kunna börja skolan.
Andra kommuner svarar att de bara kan erbjuda familjer med funktionshindrade barn hemtjänst, eller avlösning.
Kalmar kommun svarar att personer som blivit av med assistans från Försäkringskassan får flytta in i befintliga bostäder med särskild service. ”Ofta personer med stora behov och med ökade kostnader som konsekvens.”
Älvsbyn: ”Just nu är det personer som inte längre fått vaken assistans dygnet runt, vilket skulle kunna få dramatiska följder. Vi försöker nu ha en beredskap på andra insatser för att täcka upp vid eventuella indragningar.”
”Olycklig utveckling”
Knivsta kommun menar att familjer nu behöver annan avlastning, till exempel korttidsvistelse på institution. Och dessutom avlösning i hemmet. ”Vuxna med grava funktionsnedsättningar måste flytta till gruppbostad etc för att få det stöd de behöver när de egentligen vill bo mer självständigt.”
Stadsdelen Östra Göteborg svarar ”Vi ser att barn far illa och har därför gått in med avlösarservice för att barn och föräldrar skall ha en fungerande livssituation.”
Anna Bunninger, chef inom funktionshinderomsorgen Jönköping menar att kommunen försökt lösa situationen på andra sätt och tycker att det är en olycklig utveckling.
– Hamnar man i ett läge när man söker barnboende, då är det ju det vi måste tillgodose. Då har vi fått inordna boendeformer där de bor dygnet runt med personal, säger hon.
Fotnot
I en tidigare version av artikeln framgick det inte att Eskilstuna kommun inte aktivt svarat på enkäten utan att SVT fått informationen från kommunens hemsida
Så gjorde vi undersökningen
Under försommaren 2018 skickade vi ut en enkät till samtliga kommuner där vi ställde några frågor om den personliga assistansen och hur Försäkringskassans stramare tolkning har påverkat kommunerna.
Vi frågade bland annat om kommunernas kostnader ökat eller inte, hur många som berörs, om de samarbetar med andra, om de planerar nya boenden eller om det fått andra konsekvenser.
Svarsfrekvensen blev hög. Utskicket gick ut till 290 kommuner, men eftersom Göteborg svarade genom sina stadsdelsnämnder blev antalet respondenter 299. Av dessa fick vi in 223 svar, vilket ger en svarsfrekvens på över 74 procent.
Sammanfattning av enkäten
Av de 223 som svarat uppgav 144, eller nästan 67 procent, att de har fått ökade kostnader från och med 2017 i och med Försäkringskassans hårdare tolkning. 44 av dessa har uppgett ett belopp och genomsnittet på beloppen ligger på runt 4,5 miljoner kronor. Spannet i kostnadsökningarna ligger mellan 250.000 i Arboga upp till 50 miljoner kronor i Jönköping. I gruppen kommuner som uppgett att de inte fått högre kostnader finns många små kommuner.
Väldigt få svarar att de har utvecklat samarbeten med andra kommuner eller landsting, bara 14 procent eller 30 kommuner. Piteå är en av dessa och där har man etablerat ett nätverk med de fem största kommunerna i Norrbotten och Västerbotten för att uppmärksamma problemet med ökade kostnader som det inte finns budget för i kommunerna. Det finns även exempel på nätverk från andra delar av landet.
Flertalet kommuner uppger att de har byggt eller planerar att bygga fler gruppboenden för funktionshindrade barn, bland annat Västerås och Jönköping.
Utförliga svar
När kommunerna själva får beskriva vilka konsekvenser Försäkringskassans stramare regeltolkning fått är fritextsvaren utförliga. 128 kommuner har på olika sätt beskrivit hur de har påverkats. Väldigt många betonar de ökade kostnaderna. I många fall har man fått dra ner på andra verksamheter.
Trycket har ökat på LSS-handläggarna vilket har gjort att fler tjänster har behövt tillsättas. LSS-handläggarna får lägga mycket tid på utredningar som Försäkringskassan sedan utreder. Många uppger att det är brist på boendeplatser. Det blir också svårare för kommunerna att planera för framtiden när det råder så stor osäkerhet. Slutligen uttrycker flera att förändringarna framför allt leder till en stor osäkerhet och otrygghet för brukarna, de som LSS och assistansen är till för.