Arbetsförmedlingen satsar hårt på artificiell intelligens, AI, som man hoppas kunna använda vid bland annat bedömningar av arbetssökande. I somras presenterades ett treårigt samarbetsavtal med AI Sustainibility Center, ett bolag som jobbar med ”de etiska implikationerna av AI”.
Samtidigt hade en av myndighetens högsta chefer fört diskussioner med bolaget om att bli deras rådgivare – diskussioner som gått så långt att han lämnat in en ansökan om att få extraknäcket godkänt av generaldirektör Mikael Sjöberg.
Chefen var direktör för ett verksamhetsområde och har drivit på för en rad digitala satsningar. När han lämnade in sin ansökan hade han ett annat tungt, tillfälligt uppdrag i ledningen för den stab som förberedde myndighetens reformering.
Han skrev att han varken skulle arbeta operativt, möta kunder eller delta i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Däremot ge råd om ”hur organisationen ska utveckla sin affärsmodell och tekniska plattform”.
Godkändes av generaldirektören
Lagen förbjuder bisysslor som kan skada förtroendet för myndighetens opartiskhet (se faktaruta) men Mikael Sjöberg kom fram till att det inte fanns någon sådan risk och godkände ansökan.
I dag uppger både AISC och chefen, som nyligen köptes ut från myndigheten, att det aldrig blev någon rådgivning och att han aldrig var inblandad i avtalet med Arbetsförmedlingen.
”Vi hade en inledande dialog med NN om en rådgivarroll på AISC som inte ledde till något samarbete.”, uppger bolagets vd Anna Felländer.
”Relationen mellan AF och AISC sköttes av AF:s IT-avdelning och inget som jag involverades i” skriver chefen till SVT Nyheter.
Lättare för hönsfarmare
Experter reagerar på att extraknäcket godkändes.
– Man måste ställa sig frågan varför höga tjänstemän på en myndighet ska syssla med rådgivning till någon som kan bli en affärspartner, säger Tommy Iseskog, en av Sveriges mest erfarna experter på arbetsrätt och bisysslor.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger att utrymmet för bisysslor är mycket litet för höga myndighetschefer.
– I ett sånt här fall kan det väldigt lätt uppstå en misstanke att han skulle kunna hjälpa bolaget med information. Blotta misstanken är tillräcklig. Det känns som en tydligt förtroendeskadlig bisyssla.
Så i och med att han kan tänkas få del av uppgifter som kan tänkas vara till fördel för företaget, så borde man säga nej?
– Absolut. Det hade varit en annan sak om han extraknäckt som hönsfarmare.
Partnerskapet med AISC har hittills kostat Arbetsförmedlingen drygt 1,8 miljoner.
Mikael Sjöberg har avböjt att kommentera kritiken.
Fakta: Så säger lagen om bisysslor
Offentliganställdas bisysslor regleras bland annat i Lagen om offentlig anställning.
Där heter det att ”en arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende.”
Arbetsgivaren måste informera om vad som kan vara en otillåten bisyssla, och arbetstagaren måste på begäran lämna uppgifter som gör det möjligt för arbetsgivaren att bedöma eventuella bisysslor.
Källa: Lag (1994:260) om offentlig anställning