I Sverige förs idag ingen nationell statistik på hur många barn som blir bortförda eller tvångsmässigt kvarhållna utomlands. SVT har dock kunnat kartlägga de bortföranden som har resulterat i ett aktivt ärende hos Utrikesdepartementet.
Sedan 2018, då UD börjat ta fram sådan statistik, har man noterat att minst 1151 personer blev bortförda eller olovligt kvarhållna i ett annat land. Av dessa är 235 myndiga – ofta unga vuxna – och 916 är barn.
Färre än en tredjedel av alla personer som förs bort återvänder.
Närstående vågar inte anmäla
Mörkertalet kring antal barnbortföranden i Sverige är högt vilket gör det svårt att uppskatta omfattningen av problemet.
Advokat Ia Svegers erfarenhet är att många drabbade föräldrar eller närstående till bortförda barn inte vågar anmäla eftersom de inte litar på att myndigheterna kommer kunna hjälpa.
– Det gäller framför allt i de bortföranden som sker till länder som inte är anslutna till Haagkonventionen – så kallade icke konventionsländer. Där är hjälpen man kan få från UD mycket begränsad, menar Ia Sveger.
SVT:s kartläggning visar att de flesta barnbortföranden, närmare 60 procent, sker just till icke konventionsländer.
Ungefär 48 procent av alla barn som blev bortförda i en hederspräglad kontext under 2021 och 2022 fördes till Irak och Somalia, där Haagkonventionen inte gäller. Även Kenya och Syrien står högt upp på denna lista.
– Jag rekommenderar alltid mina klienter att anlita en advokat på plats – annars är möjligheterna att få tillbaka sitt barn i ett icke konventionsland mycket begränsad, menar Sveger.
Halas dotter försvann innan UD började föra statistik, hon är ett av tusentals barn som blivit bortförda. För några veckor sedan fick Hala ett oväntat samtal från dottern.
Ökning av nödsamtal till stödlinje
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck för inte heller någon statistik kring antalet barn som har blivit bortförda. Däremot noterar man antal nödsamtal om misstankar, oro eller larm kring bortföranden som sker i en hederspräglad kontext.
Under förra året registrerade organisationen över 210 sådana nödsamtal, vilket är det högsta sedan stödtelefonen etablerades 2014.
Statistiken återspeglar enbart den information som uppges i samtalen, när till exempel poliser eller handläggare på socialtjänsten rådfrågar organisationen om hedersbortföranden. Den ger alltså ingen fullständig bild av vare sig förekomsten eller omfattningen av hedersrelaterade barnbortföranden.
Dessutom säger den ingenting om de bortföranden där heder inte är huvudfaktorn, vilket i vår kartläggning visade sig vara närmare 40 procent av alla barnbortföranden.
I dessa fall kan det handla om ett bortförande som bottnar i en vårdnadstvist eller ett försök att undvika myndighetsbeslut eller -inblandning.
Har du ett barn som förts bort? Fick du hjälp av myndigheterna? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.
SVT:s kartläggning av barnbortföranden
Minst 916 barn har förts ut ur Sverige under fem år. Det visar SVT:s kartläggning av barnbortföranden som hanteras av utrikesdepartementet, UD. Majoriteten av barnbortföranden sker i en hederspräglad kontext, men allt fler även i samband med en vårdnadstvist.
Utrikesförvaltningen hanterar barnbortföranden som sker i till exempel vårdnadstvister separat från de som sker i en hederspräglad kontext. När en person med avsikt förts ut eller kvarhålls av sina närstående i utlandet i en hederspräglad eller patriarkal kontext, hanteras det som ett ärende gällande familjerelaterat tvång.
Barnbortföranden enligt Haagkonventionen:
2022: 55 ärenden som gällde 87 barn
2021: 53 ärenden som gällde 88 barn
2020: 58 ärenden som gällde 85 barn
2019: 69 ärenden som gällde 105 barn
2018: 58 ärenden*
Familjerelaterat tvång:
2022: 85 ärenden*
2021: 72 ärenden som gällde 42 myndiga och 99 barn
2020: 72 ärenden som gällde 46 myndiga och 88 barn
2019: 114 ärenden som gällde 73 myndiga och 138 barn
2018: 104 ärenden som gällde 74 myndiga och 138 barn
* UD har inte analyserat dessa ärenden ännu.
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.