– Det var väntat och förutsägbart. Sverige kan inte ha kakan och äta den. Vi har ett nära samarbete med flera kärnvapenmakter i och med vårt samarbete med Nato, så det går inte att skriva på avtalet som det ser ut nu, säger Jonas Olsson, reporter på SVT Nyheter.
Regeringens särskilda utredare rekommenderade att Sverige inte skulle skriva på konventionen.
– Han framhöll att Sveriges säkerhetspolitiska samarbete med USA och Nato skulle påverkas negativt om Sverige skulle skriva på, säger Jonas Olsson.
Stänger inte dörren
Men Sverige stänger, i teorin, inte dörren helt.
– Margot Wallström säger att konventionen är otydlig. Det framgår inte vilka vapen och plattformar som omfattas av konventionen och det är just det som kan ställa till problem för det svenska samarbetet med Nato och kärnvapenmakterna.
Nato-medlemmen USA har till exempel stridsflygplan som är certifierade för att använda kärnvapen. Kärnvapenbomben B61 finns i fem Natoländer i Europa, men inte i Sverige.
– Det är oklart om vapenbärarna, det vill säga stridsflygplanen, ska omfattas av ett förbud. Då Sverige har militära övningar tillsammans med USA, så skulle det helt enkelt inte gå att öva tillsammans längre om Sverige skrev under konventionen.
”En politisk spricka”
FN:s kärnvapenförbud har skapat en splittring inom regeringen. Vari bottnar den här konflikten?
– Det finns en politiskt spricka inom socialdemokratin vad det gäller FN:s kärnvapensförbud. Och inom delar av Miljöpartiet det här frågan ännu mer kontroversiell.
– När det kommer till kärnvapen har Sverige en lång tradition av nedrustningsarbete. Samtidigt har vi samarbetat med Nato. Det samarbetet var förut dolt, men nu är det öppet, säger Jonas Olsson
– En av Natos grundpelare är avskräckning med kärnvapen.