Som SVT Nyheter avslöjade igår utreds nu kirurgen av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Både Svenska föreningen för estetisk plastikkirurgi och läkare på Karolinska universitetssjukhuset har slagit larm under 2017.
Men SVT Nyheters granskning visar att det sedan 2008 kommit in inte mindre än 38 anmälningar och varningar om fel vid olika plastikoperationer till granskningsmyndigheterna, varav 28 handlat om näsoperationer.
En allvarlig varning
2008 får läkaren en erinran för bristande journalföring. Året därefter får Socialstyrelsen ett brev från Storbritannien. En advokatfirma informerar om att kirurgen varit under utredning för att ha allvarligt skadat patienter där.
En kvinna som så småningom avled och 16 ytterligare patienter fick flera miljoner kronor i ersättning för sina skador.
LÄS MER: Plastikkirurg anmäld för sina näsoperationer – patienterna har svårt att andas
Läkaren drog dock själv tillbaka sin engelska läkarlegitimation innan myndigheterna hann komma till ett beslut om honom. I en intervju sa läkaren då till Aftonbladet att det är ett svårt jobb med risker men att 98 procent av hans patienter är nöjda.
– Jag är inte förvånad över att det här har hänt igen, säger Stephen Jones, en av advokaterna som jobbade med fallet till SVT Nyheter.
Advokatfirman erbjöd de svenska myndigheterna journaler och en utredning gjord av en oberoende medicinsk expert. Men Socialstyrelsen bad aldrig om att få handlingarna.
Vi har bett Hans Rutberg, expert på vårdskador och före detta professor i patientsäkerhet att titta på granskningsmyndigheternas agerande genom åren.
– De skulle ha bett om att få se de här dokumenten, det är kristallklart, säger han.
Felmärkta bilder
I stället gjorde Socialstyrelsen ett eget tillsynsbesök på kliniken där de tittade på tio journaler, varav fyra hade gått till operation. I de journalerna hittade man felmärkta bilder, knapphändig och förvirring i journalföring och fel namn på patienter.
Ändå, eller kanske på grund av det, gick det inte att slå fast att ”några direkta medicinska felaktigheter begåtts”.
LÄS MER: ”Det känns som jag ska kvävas”
Experten skriver att det innebär ”kraftiga begränsningar att göra denna typ av bedömningar utifrån ett begränsat antal journaler.” Sedan lades ärendet ner, utan vidare utredning.
Socialstyrelsens dåvarande tillsynsavdelning blev 2013 en egen myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Om detta hade hänt idag skulle de ha begärt in de tidigare journalerna från det andra landet, menar deras generaldirektör, Gunilla Hulth-Backlund.
– Det är ju en brist, det borde tillsynsmyndigheten ha gjort. I dag har vi ju ett annat system.
Fler anmälningar
Mellan 2009 och 2016 får man in ytterligare 17 anmälningar och varningar om kirurgen. En patient anmäler till exempel 2013 att hon skickades hem en halvtimme efter sin näsoperation, för att flyga hem till Danmark.
Väl på flygplatsen fick hon andningsproblem. Enligt anmälan hade läkaren glömt kvar en 20 centimeter lång servett, som fick dras ut ur halsen på henne.
I Danmark fick hon sedan en infektion och blev inlagd på sjukhus med en kollapsad näsborre och ett hål i näsväggen.
LÄS MER: Experten: Så undviker du misslyckade operationer
Läkaren svarar IVO att han tvärtom avrått henne från att lämna mottagningen, att det fanns andra riskfaktorer med operationen och att det var en nästamponad som hamnat fel, inte en servett.
Det finns dock ingen information om tamponaden i journalerna. IVO skriver att det är en brist men ”inte av sådan karaktär att det finns anledning av IVO att rikta kritik” och att ”vård och behandling har skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.”
Kan vara att ”man är lite missnöjd”
Men anmälningarna innehåller fler fall av kollapsade näsor, andningssvårigheter, infektioner, nervskador, sekretessbrott och andra allvarliga problem.
De utredningar som görs landar inte i någon kritik, man lyssnar på kirurgens argument att det är komplikationer som kan uppstå under en operation och slår fast att han informerat om dem och följt vetenskap och beprövad erfarenhet.
När vi frågar generaldirektören på IVO om hur hon ser på det, så vill hon först peka på patienternas eget ansvar:
– Jag har hört att några av klagomålen kan ju vara av den arten att man är lite missnöjd. Man har kanske inte riktigt varit medveten om riskerna. Där måste man ju väga själv, vill jag utsätta mig för de riskerna?
Risken för vårdskada det är ju vårt primära uppdrag att förhindra.
Men att en patient inte kan andas ordentligt genom näsan, är inte det en vårdskada?
– Jag kan säga att det är en komplikation. Om det har varit en operation man gjort i näsan så är det en komplikation av en operation.
”Har inte de rätta kunskaperna om anatomi”
Per-Olle Haraldsson är docent och kirurg med mer än 25 års erfarenhet av näsoperationer. Han driver en privat klinik som även får mycket svåra fall skickade till sig från landstinget.
Kliniken har tagit sig an tretton patienter som drabbats efter näsoperationer på Nackakliniken, och han är kritisk till att IVO har accepterat att det här är kända komplikationer.
– Det är svårt att begripa. Det kanske är att man behöver den rätta kunskapen där det gäller anatomi och kirurgi. Man ska inte ha sådana komplikationer alls efter en bra näskirurgi.
Kirurgen beklagar djupt
Den anmälde plastikkirurgen vill inte vara med på en intervju men skriver till SVT att han har slutat att göra större omformning av näsor och att han använder en annan teknik idag.
Därför ska komplikationerna, enligt honom, inte längre förekomma på kliniken. Han beklagar djupt att patienter har drabbats. Han menar också att antalet anmälningar måste ställas i relation till att han gör ungefär 300 operationer om året.
Anmälningar som inte utretts
SVT Nyheters genomgång visar att sedan 2009 har myndigheterna lagt ner sju av anmälningarna mot kirurgen utan att ens utreda dem. Tre av dem för att det hade gått mer än två år sedan händelsen.
Hans Rutberg säger att här borde man ha sett på mängden av anmälningar och använt sig av möjligheten att utreda om det finns särskilda skäl.
– Om man ser flera ärenden av samma typ så bör man undersöka även om anmälan har kommit in för sent. Så skulle jag tolka det.
Utreder inte bemötande
IVO tar inte upp anmälningar om dåligt bemötande eller ersättningskrav. I några fall där patienterna inte bara har anmält sina skador utan även skrivit om bemötande eller om ersättning så har utredningen lagts ner.
Men Gunilla Hulth-Backlund säger att patienter inte ska behöva veta exakt hur de ska formulera sin anmälan.
– Det är ju inte så att vi letar rätt på en mening där man klagar på bemötande och sedan lägger vi ner, säger hon.
Ändå är det så en handläggare faktiskt säger att de gör.
När SVT Nyheter talade med henne i telefon sa hon att om det går, försöker de få in klagomålen under den paragraf i patientsäkerhetslagen som reglerar när IVO får avstå att utreda. Detta för att inte drunkna i alla anmälningar.
Handläggaren vill inte ställa upp på en intervju och hennes chef förnekar att man försöker minska arbetsbördan genom att hitta sätt att kunna lägga ned anmälningar utan att behöva utreda dem.
– Det kan ju vara så att vi måste jobba med frågan internt, säger Gunilla Hulth-Backlund. Och det tar jag på allra högsta allvar.
Sju år till nästa tillsyn
Först våren 2016 gör IVO en egeninitierad tillsyn av läkaren på kliniken. Det har då under en kort period kommit in åtta nya anmälningar. Precis som 2009 begär IVO in slumpmässigt utvalda journaler för granskning, den här gången tretton stycken. Man bedömer också nu att dokumentationen och den medicinska handläggningen är tillräcklig och avslutar ärendet utan kritik.
SVT Nyheters granskning av de 38 anmälningar som kommit in de senaste 10 åren visar att det flera gånger dyker upp fall där journalerna inte överensstämmer med anmälarens eller en annan läkares beskrivning av de ingrepp som gjorts. Här menar Hans Rutberg att IVO borde ha utrett detta mer.
– Det får mig att undra om den här metoden med slumpvisa journaler verkligen är den bästa metoden att hitta såna här riskindivider. Man kanske behöver intervjua patienter också för att få en helhetsbild.
”Anmärkningsvärt”
Det håller IVO:s generaldirektör med om.
– När vi gör en verksamhetstillsyn, då tillsynar vi ju hela verksamheten och vi går mycket mer till hur patienten och anhöriga upplever vården. Det är oerhört viktigt fokus för oss att vi har patientperspektivet, säger Gunilla Hulth-Backlund.
Hur kommer det sig att det är sån skillnad på vad du säger att ni ska göra och vad vi ser att ni gjort i det här fallet?
– Det tar tid att utveckla nya arbetssätt.
Anser du, om man ser på helheten här, att myndigheterna har gjort tillräckligt för att utreda kirurgen?
– Det är väl så att när man på något sätt har facit, när man ser omfattningen, så är ju det anmärkningsvärt. Så är det ju.