Donald Trumps många utspel mot allierade Natoländer har satt igång en diskussion om USA under hans ledning skulle respektera Natostadgans artikel 5 om ömsesidiga försvarsgarantier.

Diskussionen försvann knappast när han i förra veckan uppgav att USA inte kommer försvara Natoländer som inte ökar sina försvarskostnader tillräckligt.

Det här ser ut att ha effekt på den svenska befolkningens förtroende för landet i väst.

På frågan hur stort förtroende man har för att USA skulle försvara ett medlemsland i Nato i händelse av ett militärt angrepp inom de närmaste två åren, uppger sammanlagt 70 procent att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för att så skulle ske. Av dessa har 29 procent mycket litet förtroende. Endast 3 procent säger sig ha mycket stort förtroende.

– Det är anmärkningsvärt. Den innebär att förtroendet för att Natos artikel fem skulle fungera i praktiken är lågt, åtminstone i synen på USA, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian.

I samtliga tillfrågade grupper och oavsett kön, ålder eller partitillhörighet så är det fler som har litet än stort förtroende för att USA skulle komma till ett Nato-lands försvar. Men det finns skillnader.

Bland annat uppger 79 procent av kvinnorna att de har litet förtroende, medan motsvarande siffra för männen är 61 procent. Detsamma gäller oppositionspartiernas väljare där 80 procent har litet förtroende. För Tidöpartiernas väljare är andelen 59 procent.