På bara några dagar har SVT Pejl fått in över 500 svar till vår stora granskning av förskolan. Det är rekord i sammanhanget.

Främst är det föräldrar och pedagoger runt om i Sverige som svarat. Men även en farmor, en mormor en skolinspektör, och flera som driver förskolor har bidragit.

Många nöjda med pedagogiken

Fram stiger en bild av dagens förskola som en verksamhet där många som har svarat är nöjda med den pedagogisk verksamheten. Så här skriver en förälder i Stockholm:

– Förskolan anstränger sig verkligen för att hålla en bra pedagogisk höjd. Förskolan jobbar med terminsteman och återkopplar ofta till läroplanen för att vi föräldrar ska hänga med i vad de gör och varför.

– Enastående engagemang från högsta ledning ner till enskild personal. Bra Reggio Emilia-inspirerad pedagogik med mycket bilddokumentation och uppföljning, mycket inspirerande projekt som knyter samman hemmet och förskolan och engagerar barnen, tar tillvara deras intressen och ger dem kunskap och utmanar dem. Personal som är öppen för barnens idéer.

En annan skriver:

– Visst pysslas det något fint som alla är med på då och då, och visst försöker personalen se och aktivera de enskilda barnen lite sporadiskt när de hinner. De har även samling med pedagogisk verksamhet cirka 20 min / dag, men den i övrigt ständiga Fria leken ger dålig överblick och ingen riktig vägledning åt barnen i hur de ska göra, bete sig eller vad som är rimliga, rättvisa regler för en lek.

För stora barngrupper

För om det är någonting som verkligen frustrerar både föräldrar och personal som svarat, så är det att det är stora barngrupper och för få i personalen.

– På grund av personalneddragningar så hinner inte ens den personal som är utbildad att nyttja sina kunskaper. Personal får inte äta med barnen på grund av kostnadsbesparingar. skriver en förälder i Småland.

– Barngrupperna är för stora! Två pedagoger på 19 barn är inte rimligt och kan aldrig ge en kvalitativ verksamhet. Dessutom räknas barn som går 50% bara som halva barn vilket gör att det i en grupp kan vara mer än 19 barn, berättar en förälder i Luleå.

– Inga barn borde vistas i större grupper än vuxna trivs att arbeta i – och vuxna mår inte bra i öppna kontorslandskap eller team större än 12 personer. Det är 18 barn i vår dagisgrupp och det är fler än kommunen rekommenderar. Det blir stökigt. Särskilt som det är blandad åldersgrupp 1-5 och det ofta är någon av personalen som har andra uppgifter än att vara just med barnen. Om en byter blöja, och en pratar med ett barn eller en förälder så blir det ingen som ser till de övriga 16, och så ser det ut stor del av tiden, skriver en barnskötare i Skåne.

En förälder i Bromma håller med:

– Det är för många barn per vuxen! Tiden räcker inte för den mest grundläggande omsorgen, som att se till att alla har regnkläder när det regnar, eller trösta gråtande barn. Det spelar ingen roll hur bra pedagoger de är om små barn är blöta och kalla. Inte heller finns tid att se till att alla barn får i sig tillräckligt att äta. Inte ens frukost serveras.

En pedagog i Göteborg skriver:

– Man har inte tid att utföra det jobb som man är utbildad till. Det är svårt att hålla koll på alla barn och man är tacksam varje dag som det inte sker en svår olycka. Vi är mer sjuka i förskolan än i någon annan yrkesgrupp. Det innebär att det ständigt saknas personal. Och det i sin tur medför att våra arbetsuppgifter endast går ut på att få dagen att fungera och ha en förvaring av barnen.

Oro för barnens säkerhet

Något som många också varnar för är hur detta påverkar säkerheten för barnen. En annan anställd på en förskola i Göteborg skriver:

– Svårt att ha en okej säkerhet när det ständigt saknas personal och barngrupperna är för stora. Matematik som inte går ihop!

En annan pedagog i Blekinge håller med:

– Vad sker i alla rum? Omöjligt att veta när man som personal hamnar själv med 17 barn.

Flera föräldrar och anställda varnar dessutom för eftersatta och farliga lokaler på flera håll i landet. Här från en förälder i Västerbotten:

– Både lokalerna inomhus och i synnerhet förskolegården är eftersatt i underhåll och reparationer. Detta innebär skaderisker för barnen. Kommunen har sparat in på detta i många år, och all lekutrustning är gammal, träet murket, och gården har asfalt som underlag under flera saker som inbjuder barnen till att klättra på. Alltså, om barnen springer, hoppar, leker, och ramlar, så riskerar de att slå sig allvarligt i huvudet på hård asfalt eller vassa kanter.

Fortsätt att tipsa SVT

Fortsätt att tipsa oss! De här är alla ämnen och specifika tips som vi tar till oss och kommer att ta med i vår fortsatta granskning av förskoleverksamheten, på Rapport, Aktuellt och SVTs regionala redaktioner runt om i landet.