Att ha koll på tidszoner kan vara krångligt och värre kan det bli när länderna i EU själva ska bestämma om de vill ha permanent sommartid eller dito normaltid. EU-kommissionen trodde att tidsomställningen skulle vara avskaffad redan förra hösten, men frågan visade sig vara svårlöst.
– För att inte Europa ska bli ett lapptäcke av olika tidszoner krävs det ordentlig samordning mellan länderna, och den kommer att ta tid. Dessutom är vi mitt i en pandemi, så det finns viktigare saker för EU att hantera, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), vars departement hanterar frågan för Sveriges räkning.
Tidplanen spräckt
Enligt EU-parlamentet skulle mars 2021 vara sista gången som klockan vrids fram och följande oktober sista gången den ställs tillbaka, fast då bara i de länder som bestämt sig för permanent normaltid. Men eftersom inget land ännu lämnat besked om hur de vill ha det har tidplanen spruckit.
Och beslutet är komplicerat. Normalt följer tidszoner geografin: Ju längre österut en plats ligger, desto längre har solen hunnit passera över himlen vid en given tidpunkt och desto mer är klockan. Men om politiker i de olika EU-länderna får välja tid efter egna önskemål riskerar unionen att förvandlas till ett virrvarr av tidszoner som kan störa den inre marknaden.
Ett exempel: I dag ligger Spanien och Polen i samma tidszon. Men om Spanien skulle välja sommartid och Polen normaltid hamnar det förstnämnda landet i en mer östlig tidszon, trots att det geografiskt ligger flera hundra mil längre västerut.
Även i Centraleuropa, där ett stort antal länder gränsar till varandra, riskerar det att bli rörigt. Och den timme som i dag skiljer mellan Sverige och Finland skulle kanske försvinna. Alternativt dubbleras eller förbli densamma.
”Nationella hänsyn”
– Det är klart att det finns många nationella hänsyn som de olika länderna skulle vilja ta och jag tror faktiskt att dagens ordning, när EU bestämmer ramarna, fungerar relativt väl, säger Tomas Eneroth.
Det är riksdagen som avgör om Sverige ska ha sommar- eller normaltid, men frågan är just nu inte prioriterad. Enligt infrastrukturministern har den också svalnat på EU-nivån. Han tippar att det kan dröja åtskilliga år innan frågan aktualiseras igen.
Med andra ord: Ställ in dig på att ställa om klockorna ett bra tag till.
Fakta: EU och sommartiden
- Tidsomställningen hade från början syftet att spara elektricitet under första världskriget. Fler ljusa timmar på dygnet skulle innebära färre tända lampor.
- De 28 EU-länderna har i dag en gemensam övergång till sommartid varje vår och återgång till normaltid på hösten. Samtidigt tillhör medlemsländerna tre olika tidszoner.
- I september 2018 föreslog EU-kommissionen ett slopande av de årliga omställningarna med målet att den sista tidsdomställningen skulle ske i oktober 2019. Europaparlamentet kom i mars 2019 fram till att de delar kommissionens uppfattning, men att den sista tidsomställningen bör ske i mars 2021.
- Tanken är att varje land själv får bestämma om man vill ha evig sommartid eller evig normaltid. För att inte skapa onödig oreda ställs kravet att länderna har bestämt sig minst sex månader före den sista omställningen.
- När statskontoret granskade tidsomställningen konstaterade man att den bara hade små effekter på det svenska samhället, och mestadels positiva sådana då ljusare kvällar antogs ”uppmuntra till mer fysisk aktivitet” och därmed gynna folkhälsan. Man tog dock inte ställning till vilken permanenttid Sverige borde ta.