Antalet EU-migranter som kommer till Sverige har ökat de senaste två åren, mellan 2014 och 2015 hade antalet fördubblats, enligt Martin Valfridsson som har jobbat med regeringens utredning om utsatta EU-medborgare i ett år.
Det var Sveriges kommuner och landsting som efterfrågade en utredning och riktlinjer för hur de ska förhålla sig till utsatta EU-migranter. Martin Valfridsson menar att det är två faktorer som påverkar om EU-migranterna söker sig till Sverige: dels hur svenska folket väljer att skänka pengar, dels hur polisen beivrar olovliga boplatser.
Fokus på barn
Utredningen har särskilt fokuserat på barn- och jämställdhetsfrågor. Av de omkring 4.000 utsatta EU-migranter som fanns i Sverige hösten 2015 var mellan 70 och 100 barn. Enligt rapporten fanns barnen i de kommuner som erbjuder skolgång för barn, men Valfridsson menar att skolgång inte bör erbjudas per automatik.
– Jag tycker inte att vi generellt ska erbjuda skolgång för dessa barn, sa han.
Utredningen kommer inte fram till att man ska anvisa särskilda platser för boende till migranterna.
– Om man upplåter kommunal eller privat mark uppstår i slutändan nya svårigheter. Samhället bidrar till att återupprätta de slumsamhällen vi frenetiskt har arbetat för att motarbeta i Sverige. Om man väljer att komma till Sverige måste man bo på ett lagligt sätt, sa Martin Valfridsson.
En utredning görs för närvarande av möjligheterna att lättare avvisa människor som bosätter sig på annans mark.
”Ge inte pengar i muggen”
Både Åsa Regnér och Martin Valfridsson påpekar att man bör undvika att hjälpa tiggare genom att ge pengar på gatan.
– Jag tror inte att det långsiktigt är det som hjälper individer ur djup fattigdom. Jag tror verkligen att pengarna gör bättre nytta hos organisationer i ursprungsländerna, sa Martin Valfridsson.
– Man får förstås göra som man vill, men vi tycker att stöd till organisationer som arbetar med människors liv i Rumänien och Bulgarien, att det är vettigt att stödja dem om man funderar över hur man kan göra, sa Åsa Regnér.
Valfridsson föreslår bland annat ett regionalt samarbete kring frågorna – de kommuner som ligger nära varandra bör samarbeta.
– Länsstyrelser bör få i uppdrag att arbeta för att främja ett gott samarbete mellan olika aktörer och få en lägesbild.
Valfridsson föreslår att länsstyrelsen i Stockholm ska ta på sig det nationella ansvaret och samla ihop regionala lägesbilder, samla information och inrätta en rådgivningsfunktion.
Avtal med Bulgarien
Regeringen ska nu se över Valfridssons förslag.
– Sedan vi tillträdde har vi jobbat hårt nationellt och på EU-nivå med den här frågan för att tiggeriet ska minska och upphöra, sa Åsa Regnér under presskonferensen.
Senare i veckan åker hon till Bulgarien för att sluta ett avtal om romer likt det som Sverige har med Rumänien.
– Det är inte en långsiktig lösning att människor ber om pengar på gatorna i Sverige, säger Regnér till SVT Nyheter.
Hans Caladaras, debattör och svensk rom menar att regeringen har vänt kappan efter vinden i frågor som rör EU-migranter och att den långsiktiga lösningen är bra, men att situationen är akut.
– Man fråntar dem deras enda möjlighet att överleva just nu. Det är en skam att vi i Sverige som har ett välstånd utan like låter människor leva på det här sättet, säger han.