I Sverige finns auktoriserade och icke-auktoriserade tolkar. De auktoriserade måste genomgå prov och står under tillsyn av statliga Kammarkollegiet som kan dela ut varningar eller dra in auktorisationen. SVT:s genomgång visar att det är mycket ovanligt.
– Det är väldigt allvarligt att samhället inte reagerar när det förekommer brister, säger Sait Umdi, advokat.
Det krävs allvarliga fel för en indragning. I ett fall: flera bedrägerier. I ett annat: att tolken uppmanat en asylsökande att inte smutskasta islam.
– Det är höga krav för att bli auktoriserad och även höga krav för att bli av med auktorisationen. Det kan finnas brister men inte så allvarligt att det blir aktuellt med varning eller indragning, säger Jonas Lembke, handläggare på Kammarkollegiet.
Vanligtvis krävs ett erkännande eller dokumentation. Fyra av fem anmälningar avskrivs, ofta med hänvisning till att ord står mot ord. Det sker även i fall där anmälan gjorts av en myndighetsföreträdare.
– Det är svårare när ord står mot ord. I synnerhet om man ska dra in någons yrkeslegitimation. Det är en stor inskränkning i någons liv, säger Jonas Lembke.
Enligt honom ger regelverket inte heller utrymme för att bestraffa en tolk enbart på grund av brister i själva tolkningen. Man måste ha brutit mot ”god tolksed”. Eventuella språkbrister ska prövas när auktorisationen var femte år förnyas.
Kan jobba vidare
Samtidigt behöver en indragen auktorisation inte vara något tungt straff. Vem som helst kan jobba som icke-auktoriserad tolk – och kan räkna med uppdrag, något som länge kritiserats.
– Oskyldiga kan dömas och skyldiga kan gå fria, säger Margareta McKenna från föreningen Rättstolkarna.
Även Sait Umdi är kritisk. Han har flera gånger mött dåliga tolkar hos Migrationsverket.
– Det har handlat om språk som jag själv behärskar, där jag fått gå in och avbryta. Ibland har samma tolk sedan återkommit.
Migrationsverket menar att de helst vill ha auktoriserade tolkar, men att det inte finns tillräckligt många. Icke-auktoriserade anlitas för enklare uppdrag.
– Ja, det gör vi för att vi vill använda de auktoriserade tolkarna i de högre kategorierna, sa Magnus Bengtsson, processägare på Migrationsverket, när SVT tog upp ämnet härom året.
Tillsynen av tolkar – detta visade granskningen
SVT har gått igenom 49 ärenden där auktoriserade tolkar anmälts till Kammarkollegiet mellan 2015 och 2020.
I tio fall har tolken fått en varning. I fyra fall har auktorisationen dragits in. I inget av dessa fall har ord stått mot ord på någon avgörande punkt.
Av de ärenden som avskrivits har anmälningarna i fem fall gjorts av myndighetsföreträdare, bland annat en kriminalinspektör vid polisen och en lagman vid en tingsrätt.
15 anmälningar gjordes av olika tolkförmedlingar, 11 av olika företrädare för myndigheter, i 10 fall är anmälaren okänd och i övriga fall har anmälan gjorts av privatpersoner, jurister eller andra tolkar.
I ett fall har en indragen av en auktorisation upphävts av förvaltningsrätten (se sidoartikel).