Sedan valet 1994 har andelen kvinnliga ledamöter i kommunfullmäktige varit densamma: i snitt 42,5 procent. Till valet 2022 påminner siffrorna om tidigare val. Andelen kvinnor som kandiderar till kommunfullmäktige är 42,8 procent.
För vissa kommuner har det till och med gått bakåt. I Södertälje kommun kunde man stoltsera med nästintill 50/50-fördelning under 90-talet. Men sedan valet 2006 har utvecklingen nått ungefär 65 procent män, 35 procent kvinnor.
”Påverkar politiken”
Enligt Boel Godner (S), långvariga ordförande i kommunstyrelsen för Södertälje kommun, har det konsekvenser för den politiska debatten.
– Det är klart det påverkar politiken då kvinnor ofta har en mjukare ingång. Ibland mer vardagsnära frågor som behöver ta större plats.
Och sämre representation kan innebära att politikens legitimitet ifrågasätts av väljarna. Det menar statsvetaren Lena Wängnerud på Göteborgs universitet.
– Det kan påverka förtroendet av politiken, men också känslan att angår politik en som jag?
Kolla klippet för att höra experten berätta hur det blev så här.
Lista: Här är kommuner med minst och störst andel kvinnor i kommunpolitiken
Gnosjö kommun är sämst i landet när det gäller andel kvinnor på kommunlistorna till valet 2022. Bara 26.5 procent är kvinnor. Flest andel kvinnor har Kungsör med nästan 57 procent kvinnor. Det visar statistik från Valmyndigheten över partiernas listor till höstens val.
Genomsnittet i landet är 42,8 procent kvinnor, men det varierar stort mellan kommuner.
Bottenlistan:
Gnosjö 26,5%
Östra Göinge 29,8%
Örkelljunga 29,8%
Tidaholm 31,5%
Mullsjö 31,6%
Bjuv 33,0%
Staffanstorp 34,0%
Värnamo 34,1%
Vaggeryd 34,2%
Dals-Ed 34,5%
Topplistan:
Kungsör 56,7%
Piteå 55,2%
Lekeberg 53,6%
Haparanda 52,7%
Vilhelmina 52,2%
Karlskoga 51,8%
Nora 51,7%
Gnesta 51,1%
Flen 50,0%
Mönsterås 50,0%
Andelen kvinnor på listor till kommunfullmäktige för befintligt representerade partier i respektive kommun.
Källa: Valmyndigheten
