• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör lärare berätta hur våldsvågen påverkat eleverna i Grimsta och Jordbro, platser som båda drabbats av våldsdåd de senaste veckorna. Kriminologen Leandro Schclarek Mulinari menar att mer forskning behövs kring våldets konsekvenser. Foto: Denise Berg, Fredrik Sandberg / TT

Kriminologen: ”Tryggheten har blivit ojämlikt fördelad”

Uppdaterad
Publicerad

Det behövs mer forskning om hur människor påverkas av att bo i områden med allvarliga våldsdåd, anser kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.  

I Järvaområdet i Stockholm svarar varannan boende att de känner sig nedstämda av skjutvåldet, visar en trygghetsundersökning.

Hur människor påverkas efter en skjutning eller sprängning är högst individuellt och flera faktorer spelar in, menar kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.

En fingervisning kan vara den trygghetsundersökning som gjordes i Järva i Stockholm i somras, ett område som mellan 2019 till september 2022 drabbats av 71 skjutningar, varav 17 hade dödlig utgång, enligt SvD.

Leandro Schclarek Mulinari utförde undersökningen tillsammans med Folkets Husby i syfte att ta reda på hur de boendes mående påverkas av skjutvapenvåld eller allvarliga våldsdåd. 

– Konsekvenserna av skjutningar och sprängningar skapar oro i området, och den oron uttrycker sig på olika sätt, säger han. 

I trygghetsundersökningen, där över 500 personers svar samlades in genom olika fokusgrupper, svarade 51 procent att skjutningar och våldsdåd i området ofta eller alltid får dem att känna sig nedstämda. 27 procent uppgav att de ofta eller alltid hade svårt att koncentrera sig eller att sova.

Nyligen inträffade en dödsskjutning i Jordbro, som ligger i södra Stockholm. Där fick Höglundaskolan ta emot många samtal från oroliga föräldrar, berättar Dilem Agrali som arbetar som lärare på skolan.

– Efter den skjutningen hörde en vårdnadshavare av sig till min kollega och berättade att vår elev kände sig rädd och var väldigt orolig för att komma till skolan.

Finns en styrka i civilsamhället 

I Järvaområdet finns en stark gemenskap som delvis har att göra med att civilsamhället organiserar sig för att försöka förebygga brottslighet. Och i den gemenskapen finns det mycket positiv kraft att hämta, menar Leandro Schclarek Mulinari.  

– För att vi ska kunna få ett fungerande civilsamhälle behövs engagerade medborgare, och för att få engagerade medborgare behövs gemenskap. Och för gemenskap krävs tillit.

Behövs mer forskning 

Eftersom trygghetsundersökningen i Husby baseras på en liten del av invånarnas upplevelser går det inte att dra några generella slutsatser, men Schclarek Mulinari efterlyser mer forskning på området.  

– Forskare behöver titta mer på konsekvenserna, och att otryggheten har blivit ojämlikt fördelad geografiskt.

Hör mer från Leandro Schclarek Mulinari i klippet ovan. Även Dilem Agrali, och andra lärare, berättar om hur våldsvågen påverkar deras elever.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.