Tuffare kriminalpolitik leder till allt dyrare kriminalvård

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens satsningar på hårdare straff och flera poliser har enligt Kriminalvården ökat antalet intagna i Sveriges häkten och anstalter. Det får i sin tur myndighetens kostnader att öka kraftigt.

Enligt Kriminalvårdens senaste prognos kommer myndigheten att behöva 15,7 miljarder kronor år 2025. Det är dubbelt så mycket som 2014, då den siffran låg på 7,8 miljarder kronor.

– Det är en ganska kraftig anslagsökning men samtidigt speglar den en kraftig expansion av hela kriminalvården och vår verksamhet till följd av att vi har betydligt fler klienter att ta om hand om, säger Björn Myrberg, ekonomi- och fastighetsdirektör på Kriminalvården.

Björn Myrberg tror också att utvecklingen av intagna på häkten och anstalter kommer att fortsätta öka framöver.

– Vi bedömer också att det kommer fortsätta utvecklas så under de kommande åren, säger Björn Myrberg.

”Otroligt kostnadsdrivande”

Anledningen till att de intagna blir fler beror enligt Björn Myrberg bland annat på regeringens satsningar på hårdare straff som till exempel slopad straffrabatt men också på satsningarna på polisen.

– Det är olika typer av kriminalpolitiska reformer, olika straffskärpningar och satsningar på polisen som ger den utvecklingen för oss, säger Björn Myrberg.

Expansionen blir dyrare än vad Kriminalvården tidigare bedömt, och nu krävs ytterligare anslag om tre år.

– Kapacitetsökningen som vi planerar för är otroligt kostnadsdrivande, det har vi yrkat för. Tidigare beslut har vi bedömt är tillräckliga för 2023 och 2024 men vi behöver ytterligare 1,1 miljarder till 2025, säger Martin Holmgren, generaldirektör på Kriminalvården.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.