När sex av riksdagens åtta riksdagspartier i oktober kom överens om hur den ekonomiska planen skulle se ut de kommande åtta åren, ledde det till upprördhet i delar av Socialdemokraterna.
Partierna tog i hand på att slopa överskottsmålet och Sverige ska gå mot ett balansmål från och med 2027. En ”segerns dag för Socialdemokraterna”, tyckte partiledaren Magdalena Andersson.
Men inom S tyckte kritiker att man borde ha gått ännu längre, och likt Vänsterpartiet och Miljöpartiet propagera för ett underskottsmål i finanserna. Det skulle få loss mer pengar till satsningar på infrastruktur och klimatarbete.
Vill gå längre
Socialdemokraternas partidistrikt i Stockholm – som internt sällas till vänsterdistrikten i partiet – har nu fattat beslut om att på S-kongressen nästa år driva på för att partiet ska söka stöd för en ny blocköverskridande överenskommelse. Det så att investeringar i statsbudgeten ”i ökande grad kan lånefinansieras.”
– Det är ett bra steg att de borgerliga partierna anslutit sig till vår politik men vi hoppas att vi under nästa period kan ta ytterligare steg i en ny överenskommelse. Vi behöver frigöra mer resurser för investeringar, säger Andrea Törnestam.
Distriktet vill också att skuldankaret i det finanspolitiska ramverket höjs till 45 procent av BNP. Överenskommelsen säger 35 procent av BNP.
Distrikt till vänster
Socialdemokraterna i Göteborg vill även de utöka möjligheterna till lånefinansiering. I en kongressmotion, som ännu inte blivit offentlig men som SVT tagit del av, skriver man att Socialdemokraterna ”ska verka för att investeringar i statsbudgeten lånefinansieras genom underskott i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln.”
– Ser man utefter överenskommelsen så har vi uppfattningen att det finns utrymme att gå något längre, och det finns i vår motion som gick igenom på vårt representantskap, säger Mattias Jonsson, ordförande i partidistriktet.
Men att riva upp överenskommelsen som nu ligger är inte aktuellt.
– Gör man en överenskommelse måste man ha en trovärdighet om att man håller den dessutom har vi inget annat beslut på vår kongress 2021 än att gå från ett överskottsmål till ett balansmål, fortsätter Mattias Jonsson.
Javascript är avstängt
Mål i statsfinanserna
Överskottsmålet i de offentliga finanserna sänktes av riksdagen till 0,33 procent (som andel av BNP) över en konjunkturcykel för fem år sedan, från tidigare en procent. Om tre år kan det försvinna helt och hållet, enligt slutsatserna i ett betänkande som på torsdagen lades fram av en kommitté med alla riksdagspartier representerade.
Det bedöms öka budgetutrymmet för kommande regeringar med cirka 25 miljarder kronor per år.
Budgetregeln om att staten alltid ska gå plus – från början med 2 procent – härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.
Skuldankaret som kommittén vill bevara säger att den sammanlagda skulden för hela den offentliga sektorn – det vill säga staten, kommunerna och regionerna – ska vara 35 procent av BNP.
/TT