Överskottsmålet för Sveriges finanser kommer skrotas och ersättas med ett balansmål. Det stod klart på torsdagen då sex av riksdagens åtta partier presenterade sin gemensamma hållning. Endast V och MP reserverade sig, och kräver istället ett underskottsmål för att frigöra ännu mer pengar till investeringar.
Inom S har kritiken inte låtit vänta på sig. Socialdemokrater har gått ut och krävt att partiet istället ska stå för ett underskottsmål.
Suhonen: ”Ett totalt haveri”
En av kritikerna, Daniel Suhonen skriver bland annat på DI debatt att ”Det är ett totalt haveri”. Nu vädrar även LO:s ordförande Johan Lindholm sin kritik:
– Det är klart jag är besviken. Det är klart som attan att jag hade velat se betydligt mycket mer, säger han.
På torsdagseftermiddagen höll partiet ett extrainsatt möte med riksdagsgruppen där frågan lyftes. Magdalena Andersson (S) beskriver mötet som lugnt och att diskussionen inte är ny inom partiet.
– Det var en liten minoritet som tyckte att vi skulle driva statsfinanserna med omfattande underskott. Det är samma personer som står fast i den uppfattningen, säger hon till TT.
LO: ”Behöver lyfta blicken”
Men LO-ordföranden tycker att partiet borde utvärdera sitt beslut.
– Sverige står i en situation där vi inte kan ta små steg in i framtiden.
Finns det inte en risk, när man lånar till investeringar, att politikerna tappar disciplinen?
– Här handlar det om att lyfta blicken och se alla de utmaningar vi står inför. Det behövs investeras i bostäder och infrastruktur, vi behöver ha tåg som går i tid, barn behöver lära sig läsa och skriva i skolan, vi behöver ta hand om all den personal som idag mår dåligt i välfärden, säger han.
Även SSU-ordföranden Lisa Nåbo är kritisk:
– Vi tycker att man måste separera investeringar i statsbudgeten för att kunna möjliggöra för en storskalig investering i järnvägen, eller andra viktiga och dyra projekt som tar längre än en konjunkturcykel att genomföra. Så vi är inte nöjda med det här beslutet.
Du är adjungerad till S verkställande utskott, har överenskommelsen förankrats tillräckligt där och i partistyrelsen?
– Jag brukar inte kommentera vad som sägs på olika möten med generellt sett så tycker jag att vi varit för lite inkluderade i den här processen, säger Nåbo.
Mål i statsfinanserna
Överskottsmålet i de offentliga finanserna sänktes av riksdagen till 0,33 procent (som andel av BNP) över en konjunkturcykel för fem år sedan, från tidigare en procent. Om tre år kan det försvinna helt och hållet, enligt slutsatserna i ett betänkande som på torsdagen lades fram av en kommitté med alla riksdagspartier representerade.
Det bedöms öka budgetutrymmet för kommande regeringar med cirka 25 miljarder kronor per år.
Budgetregeln om att staten alltid ska gå plus – från början med 2 procent – härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.
Skuldankaret som kommittén vill bevara säger att den sammanlagda skulden för hela den offentliga sektorn – det vill säga staten, kommunerna och regionerna – ska vara 35 procent av BNP.
/TT
