I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det har forskarna kunnat se tidigare. Men den nya analysen av historiska väderdata från hela Sverige visar att temperaturen stigit med 1,9 grader sedan 1800-talet. Genomsnittstemperaturen under 30-årsperioden 1861-1890 har jämförts med 1991-2020.

SMHI:s tidigare analys visade att temperaturen stigit med 1,7 grader. Skillnaden beror bland annat på att extremvarma 2020 har lagts till mätserien vilket lagt till 0.06 grader.

– Det är en klimatförändring på gång, det ser vi jättetydligt i våra observationer, säger Semjon Schimanke, klimatolog och projektansvarig, SMHI.

Två veckor kortare snötäcke

Det finns flera förklaringar till att uppvärmningen är större i Sverige än globalt, där temperaturen stigit cirka en grad. Uppvärmningen är större över land, och den är även större nära arktis på grund minskad reflektion av ett krympande snö- och istäcke. Dessutom har minskade luftföroreningar lett till ökad solinstrålning. Den har ökat med cirka 10 procent sedan mitten av 1980-talet. Tillsammans med förändrad molnighet har det lett till en högre uppvärmning.

Det varmare klimatet har även lett till att det är färre snödagar nu än tidigare. Antalet dagar med snötäcke i landet som helhet har blivit 16 dagar färre om man jämför perioden 1961-1991 med 1991-2020.

– Det tycker jag är mycket, och det är nog det man känner mest av klimatförändringarna i Sverige, säger Semjon Schimanke.

Regnar mer

Snösäsongen har avkortats mest i södra och mellersta Sverige, medan skillnaden är mindre i norr.

En annan synlig effekt av klimatförändringarna är att det regnar mer. Den genomsnittliga nederbörden har ökat från 600 mm per år till 700 mm per år. Det är en ökning med 17 procent från 1930-talet till idag.

– Det är en signifikant skillnad. Det ser vi också på att det nu är en större risk för översvämningar.