Bris nya rapport bygger på 77 500 kontakter från barn och unga under de senaste tre åren. Under perioden har antalet samtal ökat med åtta procent.

Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.

– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Barn som ringer och berättar om bristande stöd från socialtjänsten, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med 31 procent. För elevhälsan enskilt är ökningen 89 procent.

Vuxna ser inte

Samtidigt är det fler som kontaktar Bris om utsatthet i skolan. Samtalen om mobbning har ökat med 48 procent på tre år. I åldersgruppen 10–12 år är ökningen 73 procent.

– Barn tillbringar ungefär 20 000 timmar i skolan och det har otroligt stor betydelse hur de timmarna är. Det de beskriver är att de upplever att vuxna inte ser, lyssnar eller förmår att stötta på ett sätt som man skulle behöva, säger Magnus Jägerskog.

Han anser att det behövs krafttag ”på många plan” kring skolan.

– Hela frågan om att kunna motverka mobbning handlar om att skolan på ett generellt plan har stora brister och problem och det tror jag också spiller över i att fler barn blir utsatta. Trygghetsarbetet behöver ges högre prioritet.

Bris framhåller samtidigt att de allra flesta barn har det bra och att Sverige i många avseenden är ett gott land för barn.

Ökad acceptans

Att det är fler som hör av sig till Bris kan också tyda på att vi pratar mer om psykisk ohälsa i dag och att det finns en ökad acceptans att söka hjälp.

– Att fler barn söker kontakt och stöd är positivt. Vi vet att stödlinjer som Bris har en förebyggande funktion för att minska risken för exempelvis suicid. Men när vi analyserar vad det är som barn beskriver – svårigheterna att få stöd – känner vi ändå att vi måste betona allvarsgraden i det här, säger Magnus Jägerskog.

Han efterlyser snabba politiska reformer, stärkta tidiga insatser och akut hjälp för de som mår dåligt här och nu.

– Det mest grundläggande är att man får komma fram och får stöd. Det gäller från elevhälsan till den specialiserade psykiatrin, säger han.